# ID: svediakorp-gov427582
# author: Haarder (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 714
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DA) Herr talman!
Rådet känner väl till situationen i fråga om mänskliga rättigheter och grundläggande frihetsrättigheter i Kuba samt behovet av att införa ett system som bygger på frihetsrättigheter och andra rättigheter.
Ett sådant system finns fastslaget i den kubanska författningen men har inte genomförts i praktiken.
Det är den främsta orsaken till att Kuba i dag är det enda land i Latinamerika som EU inte har ingått något samarbetsavtal med.
Sedan 1996 har EU: s förbindelser med Kuba utgått från EU: s gemensamma ståndpunkt i fråga om Kuba.
Som nämnt i den gemensamma ståndpunkten är målet för förbindelserna med Kuba att främja övergången till en pluralistisk demokrati och respekten för mänskliga rättigheter och frihetsrättigheter samt en livskraftig ekonomisk återuppbyggnad och en förbättring av den kubanska befolkningens levnadsstandard.
Vi anser att en resultatinriktad dialog och humanitärt bistånd är de bästa medlen för att nå detta mål.
Dialogen med Kuba, som avbröts av de kubanska myndigheterna i april 2000, återupptogs officiellt den 1 och 2 december förra året, då EU-trojkan, som bestod av högt uppsatta tjänstemän, reste till Havanna.
Trojkan träffade den kubanska delegationen under ledning av utrikesminister Felipe Perez Roque.
EU-trojkan träffade också den kubanska delegationen på expertnivå, då FN: s kommission för de mänskliga rättigheterna höll ett möte i april i år.
Rådet för allmänna angelägenheter har på sitt möte i Luxemburg den 17 juni i år godkänt den 11: e utvärderingen av EU: s gemensamma ståndpunkt i fråga om Kuba.
Rådet bekräftade på nytt att dessa mål fortfarande är aktuella.
Rådet ansåg att det var viktigt att fortsätta dialogen med Kuba, så att man kan uppnå konkreta resultat och lät också förstå att det förväntar sig klara signaler från den kubanska regeringens sida i riktning mot ett förverkligande av målen i den gemensamma ståndpunkten.
Den 20 maj i år, när Varela-projektet presenterades för den kubanska nationalförsamlingen, gjorde ordförandeskapet ett uttalande på Europeiska unionens vägnar, i vilket det välkomnade Varela-initiativet.
Vi anser att Varela-projektet är ett viktigt initiativ som med kraftigt stöd från det civila kubanska samhället kan bana väg för de förändringar som landet behöver och som det kubanska samhället kräver.
Syftet med initiativet, som har stöd i den kubanska författningen, är att införa ett system med frihetsrättigheter och andra rättigheter, som är fastslagna i författningen men som inte har förverkligats.
I uttalandet uttrycker EU en förhoppning om att nationalförsamlingen skall ta initiativet i beaktande, och att Varela-projektet skall bli startskottet för en debatt, som kan främja en fredlig övergång till en pluralistisk demokrati och ett kubanskt samhälle i fred med sig självt.
Vid mötet i Luxemburg den 17 juni noterade rådet denna 11: e utvärdering av EU: s gemensamma ståndpunkt i fråga om Kuba.
Det bekräftades att den gemensamma ståndpunkten även i fortsättningen ligger till grund för EU: s politik gentemot Kuba, och det noterades att denna politik fortfarande är aktuell.
Rådet pekade på vissa positiva tecken, såsom större religionsfrihet, färre politiska fångar, ingen användning av dödsstraff under de sista två och ett halvt åren och ratificering av flera FN-instrument om mänskliga rättigheter.
Rådet påpekade att det under den senaste tiden har funnits tecken på att de kubanska myndigheterna är mera öppna.
Man ansåg detta vara en god början och förväntade sig att den kubanska regeringen skulle ta steg i positiv riktning, som kunde leda till konkreta reformer i riktning mot ett politiskt system som bygger på demokratiska värderingar.
Rådet följer i detta avseende med intresse utvecklingen i ovannämnda projekt, som har stöd i författningen, och uppmanar den kubanska regeringen att betrakta det som ett legitimt initiativ, då det representerar en betydande insats för att genomföra dessa reformer.
Slutsatsen är alltså att rådet i allra högsta grad sysslar med Kuba, det följer Kubas utveckling, det ställer krav och kommer också i fortsättningen att ställa krav på Kuba, men samtidigt noterar rådet de blygsamma framsteg som trots allt görs och som rådet hoppas kan leda till ännu större framsteg i framtiden.
