# ID: svediakorp-gov427435
# author: Brok (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 666
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Jag har av denna debatt mellan gruppordförandena, ordförandeskapet i rådet och kommissionen lärt mig en sak: Alla är ense om att det under det kommande halvåret finns en enda prioritering, och den heter utvidgning, utvidgning, utvidgning.
Och jag har samtidigt upplevt något som vi, tror jag, hittills aldrig haft, nämligen fullständig enighet mellan majoriteten i kammaren, kommissionen och ordförandeskapet i rådet, när det gäller tidsplanen och hur vi skall agera.
Detta bör vi verkligen klara av gemensamt, därför att bara på så sätt kommer vi att göra rättvisa åt den historiska uppgiften.
Jag är därför också tacksam för att det klargörs, så som det står i parlamentets resolution, att det inte får ställas några nya villkor för utvidgningen, att det klargörs att vi behöver en reform för jordbrukspolitiken, men att detta inte heller är något nytt villkor.
Och om felen i Agenda 2000 nu skall undanröjas, får det inte ske på kandidatländernas bekostnad; detta måste de som förhandlade om Agenda 2000 ta det politiska ansvaret för, och de får inte sedan lasta av det på väljarna eller på kandidatländerna.
Dessutom måste man mycket tydligt fastslå att det skall finnas ett differentierat agerande.
Även nu, med tio länder, som förmodligen kan klara av språnget, måste länderna vara medvetna om att det i slutändan måste granskas om varje enskilt land uppfyller villkoren.
Därför har hittills aldrig något land kunnat vara säker på det.
Därför skall det också granskas sådana saker som exempelvis när det gäller Polen, där man undersöker om centralbankens oberoende måste bibehållas.
Detta är viktiga frågor, som måste granskas i detta sammanhang, och av den anledningen bör inte någon känna sig alltför säker.
Herr rådsordförande!
Jag vill uppmuntra er till att driva på Kaliningradfrågan.
Men jag vill också tydligt framhäva att lösningen på Kaliningradfrågan av historiska och pragmatiska orsaker inte kan ligga i några korridorer.
Jag tror att man av nämnda skäl varken kan kräva av litauerna eller polackerna att det skall gå en korridor genom deras land, och att vi av den anledningen säkert måste genomföra Schengenkriterierna med flera kompromisser, men att vi även här naturligtvis måste garantera trovärdigheten när det gäller att säkra de yttre gränserna för ett Europa där det garanteras en inre fri rörlighet.
Men detta är också en stor möjlighet att skapa en bro till Ryssland, det är jag också klar över.
I höst kommer vi att befinna oss i den situationen att vi skall föra svåra samtal med ett land, som av strategiska skäl är utomordentligt viktigt för oss, nämligen med Turkiet.
På grund av dessa strategiska skäl måste vi göra allt för att Turkiet skall förbli en del av detta Europa, men det får inte bli så att en kompromiss när det gäller den europeiska säkerhets- och försvarspolitikens användning av Natos inrättningar och frågan om Cyperns medlemskap görs på bekostnad av det konsekventa iakttagandet av Köpenhamnskriterierna.
(Applåder)
Jag tror att detta vore ett för högt pris eftersom nämligen trovärdigheten för hela utvidgningsprocessen då skulle ifrågasättas för framtiden.
Jag vet - jag kan heller inte komma på något svar för närvarande - att det är en oerhört svår uppgift för ordförandeskapet i rådet och för kommissionen att komma till rätta med detta problem.
Ändå tror jag att vi kommer att ta denna möjlighet, att vi kommer att klara av det och att vi framför allt också kommer att visa att förenandet av Europa inte är en uppgörelse med det förflutna, utan förenandet av Europa är en metod för att se till att det förflutna, som var så sorgligt, aldrig skall komma tillbaka, och att detta utgör en ny början för denna kontinent.
(Applåder)
