# ID: svediakorp-gov427398
# author: Frahm (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 596
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag hälsar mina landsmän och det danska ordförandeskapet välkomna.
Jag önskar naturligtvis det danska ordförandeskapet lycka till med flera av punkterna i programmet, givetvis särskilt när det gäller utvidgningen.
Vi är ju väl medvetna om att vi i Amsterdam borde ha blivit klara med det arbete som avser de ekonomiska frågorna i samband med utvidgningen; vi borde redan då ha utkämpat striden när det gäller jordbrukspolitiken och strukturfonderna - men nu är det för sent att låta detta utgöra ett hinder för genomförandet av utvidgningen.
Jag vill uppmana den danska regeringen att hålla fast vid den hittillsvarande linjen, nämligen att vi skall avveckla jordbruksstödet helt och hållet till förmån för en rättvisare värld, slopa de nationella hänsynstagandena och i stället sätta andra frågor på dagordningen, nämligen hållbarheten och förhållandet till jordbrukare i tredje världen.
Jag vill gärna ge mitt stöd till att man skall hålla fast vid denna linje.
Däremot finns det andra frågor där jag inte ser någon anledning att önska lycka till.
Jag önskar inte att den danska regeringen lyckas få något inflytande på den gemensamma europeiska flykting- och asylpolitiken.
Jag kommer från ett land där man har en annorlunda syn på rasism och liknande frågor.
I Danmark kan man bli dömd för att ha kallat regeringens närmaste samarbetspartner och parlamentariska underlag, Pia Kjærsgård från Dansk Folkeparti, det som man kallar henne i alla andra europeiska länder, och som European Voice nu senast har kallat henne: en ren rasist.
Om man säger detta i Danmark kan man riskera att bli dömd.
För oss innebär begreppet rasism och dylikt någonting annat än det gör i Förenta nationerna och i Europeiska unionen, och i själva verket även än vad det gör för de flesta danska medborgare när de kommunicerar vänner emellan.
Danmark är också ett land där man har en mycket speciell syn på stödet till utvecklingsländerna.
Man har skurit ned på stödet, men den danska regeringen tycker att det är hur bra som helst så länge vi varken befinner oss allra nederst på skalan eller någonstans i mitten i förhållande till de andra länderna.
Danmark är också ett land där man värdesätter de transatlantiska förbindelserna, vilka också finns med i ordförandeskapets program.
Här talar man om gemensamma intressen.
Är det ett uttryck för gemensamma intressen att samarbeta med ett land som inte vill erkänna den internationella brottmålsdomstolen, att ha ett nära samarbete med ett land som inte vill underteckna Kyotoprotokollet?
Är det ett uttryck för gemensamma intressen eller är anledningen att vi i denna gemensamma kamp mot terrorismen kan blunda för flera företeelser, t.ex. för ryssarnas krig i Tjetjenien, för turkarnas behandling av kurderna, för hur Israel behandlar det palestinska folket - alltsammans för att vi bildar en gemensam allians mot terrorismen, en transatlantisk allians.
Flera av ledamöterna i Europaparlamentet kan komma ihåg då den danske ministern Bertel Haarder var ledamot och föredragande av de mänskliga rättigheterna.
Vi kan konstatera att det inte var något speciellt bra byte att låta Bertel Haarder bli minister i stället för ledamot av Europaparlamentet.
Vi skulle för att säga det i klartext hellre vilja ha dig kvar som ledamot av Europaparlamentet, Bertel Haarder, och jag uppmanar regeringen att på nytt läsa det tal Bertel Haarder höll då han var föredragande av de mänskliga rättigheterna i Europaparlamentet.
Det bör ni läsa som inspiration för era framtida beslut.
