# ID: svediakorp-gov427393
# author: Fogh Rasmussen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,626
# sentences: 154
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(DA) Herr talman, ärade ledamöter, ärade ledamöter i Europeiska kommissionen, mina damer och herrar!
Det är en mycket stor ära för mig att i dag för första gången få tala i detta parlament.
Det gläder mig särskilt att göra det som ordförande i Europeiska rådet i syftet att lägga fram det danska ordförandeskapets prioriteringar.
Jag ser fram emot den efterföljande diskussionen om de uppgifter som ligger framför oss.
Europaparlamentet utgör en betydelsefull och konstruktiv kraft när det gäller utvecklingen av det europeiska samarbetet, och jag är förvissad om att så kommer att vara fallet även under de kommande månaderna, när vi ställs inför en rad beslut av avgörande betydelse för framtidens EU.
Det danska ordförandeskapet förbereder därför ett nära samarbete med Europaparlamentet.
Det danska ordförandeskapet vill stärka samarbetet mellan Europeiska unionens institutioner och jag vet att Europaparlamentet delar denna uppfattning.
Vi kommer att försöka främja kontakterna och samarbetet mellan institutionerna.
Vi har för avsikt att låta Europeiska rådets möten i Bryssel och Köpenhamn föregås av toppmöten mellan Europaparlamentet, kommissionen och ordförandeskapet.
Vi står inför viktiga beslut beträffande medbeslutandeförfarandet.
Ordförandeskapet kommer att uppvisa både effektivitet och flexibilitet och ser fram emot ett resultatgivande samarbete.
Vi skall anta en ny budget och även här förbereder ordförandeskapet konstruktiva och resultatinriktade förhandlingar.
Danmark tillmäter arbetet i Europaparlamentet stor betydelse, och ordförandeskapet kommer att vara rikligt företrätt vid samtliga plenarsammanträden.
Ministern Bertel Haarder, tidigare ledamot i detta parlament, kommer att inta en central roll i detta sammanhang.
(Applåder)
Men även en hel del andra danska ministrar kommer att delta i plenardebatterna under de kommande månaderna.
Jag kommer själv att informera Europaparlamentet efter Europeiska rådet i Bryssel och lägga fram en rapport vid ordförandeskapets upphörande efter toppmötet i Köpenhamn.
Dessutom kommer jag att delta i den stora debatt om utvidgningen som kommer att äga rum den 19 november.
Ordförandeskapets program har fått titeln? Ett Europa?.
Vi understryker därmed den betydelse vi tillmäter utvidgningen och det breda samarbetet på vår kontinent.
Programmet innehåller en utförlig redogörelse för våra mål och planer inom de olika områdena.
Men jag kommer i dag att koncentrera mig på de centrala frågorna.
Huvudinriktningarna i programmet är:
För det första: Utvidgning av Europeiska unionen - från Köpenhamn till Köpenhamn.
Vi skall fatta beslut om utvidgningen av Europeiska unionen på toppmötet i Köpenhamn i december.
För det andra: Frihet, säkerhet och rättvisa - vi skall stärka kampen mot terrorism, brottslighet och olaglig invandring.
För det tredje: Hållbar utveckling - ekonomiskt, socialt och miljömässigt.
Vi kommer att arbeta för att ekonomisk tillväxt skall gå hand i hand med miljömässiga hänsyn och en ökning av sysselsättningen.
För det fjärde: Säkra livsmedel.
Vi kommer att arbeta för bättre livsmedelssäkerhet, granska jordbrukspolitiken och förnya den gemensamma fiskepolitiken.
För det femte: Europeiska unionens globala ansvar.
Vi skall stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, vidareutveckla de redan mycket goda förbindelserna mellan Europa och Förenta staterna och arbeta för en global överenskommelse mellan världens rika och fattiga länder.
På Europeiska rådets möte i Sevilla fattades en rad beslut avseende ramarna för rådets arbete med anledning av utvidgningen, och jag välkomnar dessa beslut.
Vi kommer i största möjliga utsträckning att försöka verkställa besluten redan under det danska ordförandeskapet.
Detta gäller inte minst besluten om större öppenhet kring rådets arbete.
På det hela taget är det vår ambition att garantera så stor öppenhet som möjligt när det gäller allt arbete som utförs under det danska ordförandeskapet.
(Applåder)
Utvidgningen av Europeiska unionen är den viktigaste uppgiften för det danska ordförandeskapet.
Denna viktiga fråga kommer att få stort utrymme längre fram i mitt anförande, men först kommer jag att kommentera de övriga frågorna i ordförandeskapets program.
Förutom utvidgningen fäster det danska ordförandeskapet stor vikt vid att klara av de övriga delarna av Europeiska unionens omfattande dagordning som ligger framför oss.
Vi kommer särskilt att inrikta oss på fyra områden:
För det första kommer vi att arbeta för större frihet, säkerhet och rättvisa.
Det danska ordförandeskapet kommer att ge hög prioritet åt bekämpning av gränsöverskridande brottslighet och åt genomförandet av Europeiska unionens handlingsplan för bekämpning av terrorism.
Vi kommer att betona vikten av att utveckla ett starkt internationellt samarbete - inte minst med Förenta staterna.
Ordförandeskapet kommer också att följa upp de slutsatser man kom fram till i fråga om asyl, invandring och gränskontroll vid Europeiska rådet i Sevilla.
Där fattade man flera framsynta, konkreta och balanserade beslut som utgör ett bra underlag för arbetet under det danska ordförandeskapet.
För det andra kommer det danska ordförandeskapet att arbeta för en hållbar utveckling, såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt.
Vi kommer att prioritera genomförandet av den inre marknaden och utvecklingen av det ekonomiska samarbetet mellan Europeiska unionens länder.
En stark och konkurrenskraftig europeisk ekonomi är en förutsättning för tillväxt, välfärd, ökad syselsättning och hållbar utveckling.
Vi måste kunna hävda oss i den globala konkurrensen - inte minst i förhållande till Förenta staterna.
Därefter kommer det danska ordförandeskapet att fokusera på livsmedel.
Vi kommer att medverka till säkra livsmedel.
Livsmedelssäkerhet - från jord till bord - är en mycket viktig uppgift för Europeiska unionen.
Under det danska ordförandeskapet kommer vi att försöka nå konkreta framsteg på detta område.
Diskussionerna om en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken kommer också att inledas under det danska ordförandeskapet.
Vi kommer att ge detta arbete en hög prioritet och försöka komma så långt som över huvud taget är möjligt.
Men jag vill understryka att det är en diskussion som skall föras oberoende av förhandlingarna om utvidgningen av Europeiska unionen.
Vi kommer inte att acceptera att det skapas nya villkor för utvidgningen.
(Applåder)
Slutligen kommer ordförandeskapet att prioritera arbetet med en ny gemensam fiskepolitik för Europeiska unionens länder.
Det är en omfattande och svår uppgift.
Kommissionens förslag utgör ett seriöst och bra underlag för det fortsatta arbetet.
Europeiska unionens globala ansvar är den sista av det danska ordförandeskapets huvudinriktningar.
Europeiska unionen har ett särskilt ansvar för fred och stabilitet i en värld där avstånden krymper allt mer.
Det gäller inte minst i fråga om kampen mot internationell terrorism och i fråga om åtgärderna för att minska fattigdomen i världen.
Även utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESDP) kommer att fortsätta under det kommande halvåret.
Som en konsekvens av det danska förbehållet inom försvarsområdet kommer arbetet rörande de militära aspekterna av samarbetet att ledas av Grekland, och jag vill betona att vi i detta avseende kommer att medverka till att garantera ett smidigt och effektivt samarbete mellan de två ordförandeskapen.
Det danska ordförandeskapet kommer att karakteriseras av en rad viktiga internationella toppmöten.
Europeiska unionen vill och skall inta en central roll på världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg.
Vi kommer att arbeta mot bakgrund av de ramar som fastställdes på toppmötet i Sevilla.
Det är det danska ordförandeskapets avsikt att garantera ett så ambitiöst resultat som över huvud taget är möjligt.
Målet är en framsynt global överenskommelse som förpliktar både rika och fattiga länder, en global överenskommelse där de rika länderna ger de fattiga länderna bättre utvecklingsmöjligheter genom frihandel och ökat utvecklingsstöd.
I gengäld skall utvecklingsländerna förbinda sig att ha ett sunt styrelseskick, dvs. demokrati, att respektera de mänskliga rättigheterna och att tillhandahålla en öppen och fri tillgång till information.
På ASEM-toppmötet i Köpenhamn i september kommer förbindelserna mellan Asien och Europa att utvidgas.
Vi kommer också att bana väg för en förstärkning av förbindelserna med Ryssland och med Europeiska unionens nya grannar i öst - Ukraina, Vitryssland och Moldavien.
Det finns behov av en förändrad politik gentemot dessa länder.
Vi måste finna en lösning som är grundad på Schengenregelverket när det gäller de speciella omständigheterna kring Kaliningrad.
Det borde vara möjligt att med detta underlag kunna komma fram till en förnuftig överenskommelse med Ryssland.
Ett toppmöte, som kommer att innebära ett betydande steg framåt i denna process, kommer att äga rum mellan Europeiska unionen och Ryssland i Köpenhamn i november.
Jag återkommer till ordförandeskapets viktigaste uppgift under det här halvåret, nämligen att avsluta förhandlingarna om utvidgningen av Europeiska unionen med upp till 10 nya medlemsstater.
Villkoren för anslutning till Europeiska unionen fastställdes i Köpenhamn 1993, och kanske blir det i Köpenhamn som förhandlingarna om utvidgningen avslutas 2002.
Från Köpenhamn till Köpenhamn.
Vårt mål är att avsluta förhandlingarna med alla de kandidatländer som kommer att vara redo före utgången av detta år.
Det kommer att göra det möjligt för dessa länder att bli medlemmar i Europeiska unionen under 2004, det vill säga före nästa val till Europaparlamentet.
Samtidigt vill vi försöka åstadkomma framsteg i förhandlingarna med de länder som först blir klara för medlemskap litet längre fram, och stärka förbindelserna med Europeiska unionens nya och gamla grannländer.
Vid förhandlingarna om utvidgningen av Europeiska unionen kommer jag att följa tre principer:
För det första skall vi stå fast vid kravet om att tydliga kriterier skall uppfyllas för att man skall kunna få medlemskap i Europeiska unionen.
Jag hoppas att dessa kriterier skall kunna uppfyllas av tio länder, men kommer inte att kompromissa beträffande det principiella kravet.
För det andra så skall inget land behöva vänta på ett annat.
Länderna skiljer sig åt i storlek, men deras rättigheter och förpliktelser är de samma.
Om endast några av de tio länderna är redo i december skall vi avsluta förhandlingarna med dessa länder i Köpenhamn.
Ett land som är redo för medlemskap bör inte vänta på ett som inte är redo.
(Applåder)
För det tredje kommer vi att behålla december 2002 som en avgörande och förpliktande tidsfrist.
Vi vet av erfarenhet att Europeiska unionen bäst klarar av att behandla en stor uppgift i taget.
Det kommande halvåret är reserverat för utvidgningen.
Därefter väntar nya uppgifter.
Under 2003 skall vi avsluta diskussionerna i konventet om Europeiska unionens framtid.
Under 2004 kommer regeringskonferensen och valet till Europaparlamentet, och under 2005 och 2006 skall vi fastställa ramarna för nästa budgetperiod.
Jag säger inte att det är nu eller aldrig, men om vi inte tar chansen nu så riskerar vi en avsevärd försening av utvidgningen.
Vi har en moralisk och historisk förpliktelse att nå ett bra och positivt resultat.
(Applåder)
Men det återstår en hel del hinder som måste röjas ur vägen.
För det första har vi finansieringsfrågan, särskilt när det gäller förhandlingarna om jordbruket, strukturfonderna och budgeten.
Jag anser att kommissionen har lagt fram ett välbalanserat och förnuftigt förslag.
Flera medlemsstater anser att förslaget är för kostsamt.
Samtidigt tycker kandidatländerna att förslaget är otillräckligt.
Enligt min uppfattning har kommissionen i sitt utspel hittat helt rätt balans.
På toppmötet i Sevilla antog vi en ambitiös tidsplan.
Den innebär att Europeiska unionen senast i början av november skall kunna meddela kandidatländerna en gemensam ståndpunkt avseende frågan om direkt inkomststöd till jordbrukare.
Det danska ordförandeskapet kommer att stå fast vid denna ambitiösa tidsplan.
Den andra centrala problemställningen är Cypernfrågan.
Cypern har klarat sig bra vid anslutningsförhandlingarna och är ett av de länder där flest förhandlingskapitel kunnat avslutas - 28 av 31.
Cypern har som kandidatland rätt att anslutas när landet är redo.
Men ett problem återstår, nämligen att ön fortfarande är delad.
Europeiska rådet i Helsingfors fastslog att det givetvis skulle vara en fördel om problemet löstes men att det inte är ett villkor för anslutningen till Europeiska unionen.
Samtidigt underströk man dock att ett slutgiltigt beslut kommer att fattas med hänsyn till alla relevanta faktorer.
Detta kommer att utgöra grunden för det danska ordförandeskapets fortsatta arbete och jag vill gärna understryka att det är av största vikt att alla involverade på båda sidor gör sitt yttersta för att finna en lösning så snart som möjligt.
För det tredje är den irländska folkomröstningen om Nicefördraget en osäkerhetsfaktor.
Ett godkännande av Nicefördraget är en förutsättning för att utvidgningen skall kunna genomföras inom de fastställda tidsramarna.
Förhandlingarna äger rum på grundval av bestämmelserna i Nicefördraget.
Ett nytt nej i Irland kommer att äventyra hela processen.
Mot denna bakgrund välkomnar jag en irländsk neutralitetsförklaring på toppmötet i Sevilla.
Europa har sänt ett tydligt och positivt budskap till det irländska folket.
Jag skall inte försöka dölja att vi står inför stora utmaningar.
Men ingen skall ha anledning att tvivla på det danska ordförandeskapets beslutsamhet, engagemang och vilja.
Vi har fått ett bra utgångsläge.
Det är inte minst ett resultat av kandidatländernas och kommissionens oförtröttliga arbete under mer än tio års tid.
Men det danska ordförandeskapet arbetar också vidare på grundval av de resultat som åstadkommits under tidigare ordförandeskap, bland annat kan nämnas de stora framsteg som uppnåtts under det spanska ordförandeskapet.
Tio år av förhandlingar och tio år av hårt arbete som har burit frukt, tio år av förväntningar som vi knappast kan tillåta oss att svika.
Vi måste infria de löften vi har givit varandra, vi måste respektera de tidsfrister vi själva har fastställt.
Vi måste utnyttja den historiska möjlighet vi har fått.
Mer än fyrtio års kommunistiskt herravälde i Central- och Östeuropa innebar en olycklig och onaturlig uppdelning av Europa.
Det är detta mörka kapitel i Europas historia som vi nu har möjlighet att avsluta.
Högtidstalens tid är över.
Vi måste låta orden följas av handling.
Det är nu vi skall infria våra löften.
(Applåder)
Rubriken för det danska ordförandeskapet är? Ett Europa?.
Ett Europa för befolkningarna i alla våra länder.
Ett Europa som bildar ramen för ett framtida samarbete till allas fördel.
Ett Europa för frihet, fred och välstånd.
Det danska ordförandeskapet kommer att göra sitt yttersta för att klara av denna och de övriga uppgifter vi har anförtrotts.
Men vi klarar det inte på egen hand, utan är beroende av alla våra partner.
Stora europeiska män som Schuman, Monet och Spinelli skapade efter andra världskriget en vision om ett Europa utan krig, ett Europa som förenas i samarbete.
Den drömmen har förverkligats för oss i Västeuropa.
Utvidgningen av Europeiska unionen ger oss möjlighet att låta även länderna i öst omfattas av den frihet, fred, stabilitet och det välstånd som vi är vana vid.
Vi skall ta oss an denna uppgift i samma anda som kännetecknade det europeiska samarbetets grundare.
Vi skall inte fördjupa oss i detaljer, vi skall visa mod och vilja att stå fast vid den historiska vision och den uppgift vi har framför oss.
Jag vädjar till alla att se utvidgningen av Europeiska unionen i detta historiska perspektiv.
Jag vädjar om att vi skall tillvarata den historiska möjlighet vi har att återförena det tidigare delade Europa.
Jag vädjar om ett nära samarbete med Europaparlamentet när det gäller att genomföra det viktigaste politiska uppdraget i vår generation: att hälsa de nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa välkomna till Europeiska unionen.
Tack, herr talman!
