# ID: svediakorp-gov427349
# author: Bonino (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 348
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Ibland får man ett intrycka av att även om åren eller decennierna går, så står vi alltid här och säger samma saker.
Fram till 1995 hade samtliga medlemsstater - jag menar verkligen samtliga - frivilligt undertecknat FN: s deklaration om reproduktiva rättigheter.
Man kan tycka vad man vill om själva begreppet, men detta är något som medlemsstaterna redan har gjort på egen hand.
Det finns med andra ord inte något Europa som tvingar någon till något, inte minst eftersom själva betänkandet bekräftar att ämnet hör till medlemsstaternas behörighetsområde, de medlemsstater som, jag upprepar, redan 1995 självständigt och i full frihet skrev under på allt detta.
Om det är något man eventuellt borde påpeka så är det att detta betänkande inte går tillräckligt långt när det gäller kvinnans rätt att fritt välja sitt moderskap, att det inte uttalar sig när det gäller artificiell insemination, ett problem som man till exempel i mitt land har diskuterat mycket under senare tid och som inte diskuteras tillräckligt ambitiöst i till exempel RU 486.
Om alltså detta av försiktighetsskäl sätter vissa gränser för detta betänkande, så röstar jag ändå för.
Jag vill emellertid understryka att det verkar vara ett betänkande som upprepar dokument som redan godkänts av medlemsstaterna, och som enligt min mening inte medför några större framsteg.
Men med tanke på den politiska motsättningen röstar jag för.
Vi hade kanske kunnat vara lite ambitiösare, till exempel när det gäller den nya teknik som vetenskapen ställer till förfogande när det gäller kvinnans reproduktiva hälsa och rättigheter.
Att detta sedan dessvärre fortfarande är en fråga för kvinnor visar närvaron i denna kammare.
Och trots att frågorna om just barn och familj borde beröra både man och kvinna, så visar sammansättningen av denna kammare med all önskvärd tydlighet - och kanske är det riktigt att det är på det viset - att i slutändan är detta fortfarande ett problem som man bara kan överlämna åt kvinnornas fria val.
