# ID: svediakorp-gov427347
# author: Angelilli (UEN). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 326
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Även om jag inser föredragandens engagemang och även om jag riskerar att inte bli betraktad som folklig, så kan jag absolut inte stödja detta betänkande.
Jag kan inte stödja det bland annat på grund av det språk som används, som jag anser ligga mycket långt från min personliga hållning och inställningen hos många europeiska katolska kvinnor, men även icke-religiösa kvinnor, som är djupt övertygade om värdet av liv, familj och moderskap.
För att bara ge ett exempel: i hela texten talas det upprepade gånger om reproduktiva rättigheter, om medvetenhet när det gäller fortplantning, definitioner som verkar lämpligare för boskapshjordar än för kvinnor, som är mänskliga varelser.
Det skulle väcka större respekt att tala om rätten till moderskap, ett medvetet moderskap, om utbildning i empati.
Men framför allt, förutom ett antal allmänna uttalanden som vem som helst kan stödja, är enligt min mening hela betänkandet koncentrerat på huvuduppgiften att hävda rätten till preventivmedel, och framför allt preventiva nödfallsåtgärder, dvs. dagen-efter-piller och abort, såväl i medlemsstaterna som i kandidatländerna.
Allt detta är oacceptabelt, för man trampar subsidiaritetsprincipen under fötterna, och därmed friheten för varje enskild medlemsstat att själv utforma sin hälsovårdspolitik, men framför allt eftersom man banaliserar aborten som ett medel och förnekar all verklig respekt för livet och fostrets rättigheter.
Det är dessutom ett förslag som slösar mycket få konkreta ord på en seriös politik för solidaritet och familjen, för adoptioner och för försvaret av de unga mödrarna, som fullständigt struntar i alla de lagstiftningsåtgärder, den goda praxis till stöd för moderskapet, som skulle kunna konkret hjälpa kvinnorna som väntar barn, som avråder dem från att tillgripa abort genom ett program med ekonomiskt stöd och ett seriöst socialt och psykologiskt stöd.
Därför, herr talman, röstar min grupp mot detta betänkande.
