# ID: svediakorp-gov427339
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,341
# sentences: 61
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Fru talman!
För det första skulle jag vilja tacka föredraganden, Lisi, och även Corbey, för deras hårda arbete.
Jag vet också att de är mycket intresserade av denna viktiga fråga.
Den 3 oktober förra året framförde jag en förklaring här i parlamentet om olyckan i Toulouse.
Jag föreslog att vi skulle arbeta vidare med detta ändringsförslag.
Under tiden har vi haft möjlighet att i ändringsförslaget lägga in några slutsatser från Toulouseolyckan.
Jag är dock fortfarande övertygad om att Toulouseolyckan inte inträffade på grund av brister i Seveso II-direktivet.
Jag är inte heller av den uppfattningen att lagstiftning är det enda medlet för att garantera industrisäkerheten.
Säkerheten beror på en mängd olika faktorer, men ansvaret ligger först och främst hos verksamhetsutövarna vid farliga anläggningar.
Därefter är det de offentliga myndigheternas uppgift att kontrollera verksamhetsutövarna och inspektera anläggningarna.
Enligt min uppfattning - och jag verkar inte vara ensam om denna uppfattning - var Toulouse mycket mer ett problem som gällde praktisk tillämpning av lagstiftningen än ett problem där lagstiftningen var undermålig.
Så länge vi möter problem med upprätthållande bör vi hellre koncentrera våra ansträngningar på gott samarbete, både inom industri och inom offentliga myndigheter, för att förbättra säkerheten i praktiken och inte bokstavligt efter lagen.
Målet för kommissionens förslag var således inte en total omarbetning av Seveso II-direktivet.
Som ni vet har Seveso II-direktivet ersatt det ursprungliga Sevesodirektivet från 1982 som har gällt i över 15 år.
Själva Seveso II har utgjort en stor omarbetning av europeisk lagstiftning avseende allvarliga olyckshändelser och har endast gällt i tre år.
Jag betonar därför att kommissionen i nuläget inte ämnar gå från Seveso II till Seveso III.
När detta är sagt måste jag tyvärr säga att bara ett fåtal av de 55 ändringsförslagen tar itu med frågor som togs upp i själva kommissionsförslaget.
Majoriteten av de övriga ändringarna verkar ha utarbetats i skuggan av den tragiska olyckan i Toulouse och tar upp frågor som inte har något samband med direktivets omfattning.
Jag skulle vilja göra er uppmärksamma på det faktum att AZF-anläggningen i Toulouse fullständigt täcktes av Seveso II-direktivet till skillnad mot Biomare och Enschede.
Det har sagts upprepade gånger, däribland i rapporten från utredningskommissionen som tillsattes av den franska generalförsamlingen, att Seveso II-direktivet bidrar markant till att förbättra säkerheten.
Dessutom kommer några av de föreslagna ändringarna faktiskt att öka byråkratin utan någon direkt inverkan på säkerheten.
Jag skall ge några exempel.
I alla fall har kommissionen noggrant studerat ändringsförslagen med målet att anta så många som möjligt.
Så vi har en mycket positiv inställning till det hela.
Låt mig ge några detaljerade kommentarer till några av ändringsförslagen.
För det första, när det gäller gruvdrift kan kommissionen inte gå med på att stryka orden? kemisk och termisk? som det föreslås i ändringsförslag 6.
I detta sammanhang avvisar vi också ändringsförslag 43 som föreslår hänvisningar till direktivet om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område och direktivet om farligt avfall.
Enligt vår åsikt skall Seveso II-direktivet endast gälla när kemiska processer är inblandade och kemiska ämnen lagras.
Det är inte menat som gruvdrifts- eller avfallslagstiftning, och det kommande direktivet om avfallshantering vid gruvdrift bör täcka säkerhetsaspekter för avfallsanläggningar.
För det andra, beträffande sprängämnen, definitionen av de två nya sprängämneskategorierna är ett resultat av en överläggning med flera intressenter som siktar på att förstärka direktivet utan att lägga orimlig börda på industrin.
Kommissionen avvisar därför ändringsförslag 49.
Medlemsstaterna har möjlighet att tillämpa artikel 176 i EG-fördraget för att införa lägre gränsvärden på nationsnivå på samma sätt som Nederländerna har gjort.
Beträffande ammoniumnitrat kan kommissionen godta ändringsförslag 39, i princip ändringsförslag 48 och delvis ändringsförslag 53.
Jag kan också informera er om att rådets ståndpunkt avseende ammoniumnitrat nästan är identisk med ändringsförslagen, och det är ett tecken på gott samarbete mellan rådet, parlamentet och kommissionen, vilket i hög grad kommer att underlätta en överenskommelse.
När det gäller fysisk planering är jag medveten om parlamentets starka önskan att förstärka artikel 12 i Seveso II-direktivet.
Kommissionen kommer därför att godta ändringsförslag 13, och till viss del ändringsförslag 54, men avvisa ändringsförslagen 51 och 55.
Dessutom anser kommissionen att utvecklingen av system med stimulansåtgärder och / eller finansiering för omlokalisering av anläggningar är en uppgift som bör utföras av medlemsstaterna, och kommissionen kan därför inte godta ändringsförslag 31 heller.
Det finns fler saker att säga om markanvändning, och jag förstår hur viktigt parlamentet tycker att detta är.
Vi kommer absolut att följa upp denna fråga, och vi har också genomfört europeiska seminarier om fysisk planering.
Som ett resultat beslutades det att återinföra en europeisk arbetsgrupp för fysisk planering med intressenter från alla inblandade parter och på alla nivåer för att utveckla harmoniserad vägledning om teknisk rådgivning, och att industriella risker med fysisk planering tas med i beräkningen.
Detta är vad parlamentet eftersträvar i ändringsförslag 30.
Det finns andra ändringsförslag som kommissionen inte kan godta.
Jag skall ge er några exempel.
Ändringsförslag 35 föreslår införandet av en ny artikel om personalutbildning, som skulle tvinga driftsföretagen att förse behöriga myndigheter med en utbildningsrapport vartannat år.
Utbildningsfrågan tas dock upp på lämpligt sätt i bilaga III och bilaga IV.
Eftersom säkerhetsrapporten måste visa att säkerhetsaspekterna har trätt i kraft, måste den ovillkorligen innehålla information om personalutbildning.
Vi stöder inte det dubbelarbete som det skulle innebära att sammanställa en särskild rapport om utbildning.
Sist men inte minst syftar flera ändringsförslag till att reglera hur allmänheten skall informeras - tidningar, post, Internet - och går så långt som till att införa vissa skyldigheter för borgmästare i samhällen.
Detta väcker inte bara frågan om subsidiaritetsprincipen, utan också följande fråga: skall tillhandahållandet av information vara enkelriktad, eller anser vi att ansvarskännande medborgare även aktivt bör utnyttja sin rätt att få kunskap genom att begära information?
En av kärnnyheterna i Seveso II-direktivet är att det ger allmänheten fler rättigheter, men det är också en balansgång mellan aktiv och passiv information, och ger därmed industriverksamhetsutövare, offentliga myndigheter och medborgare lika mycket ansvar.
Låt mig bekräfta kommissionens inställning till ändringsförslagen.
Kommissionen kan godta ändringsförslagen 1, 2, 8, 27, 32, 37, 39, 40, 42 och 45.
Kommissionen kan i princip godta ändringsförslagen 9, 13, 16, 18, 23, 24, 46 och 48 och delvis ändringsförslagen 7, 17, 25, 26, 30, 50, 53 och 54.
Kommissionen kan inte godta ändringsförslagen 3-6, 10-12, 14, 15, 19-22, 28, 29, 31, 33-36, 38, 41, 43, 44, 47, 49, 51, 52 och 55.
Sammanfattningsvis, och ursäkta att jag talat så pass länge, skulle jag vilja betona att det ligger i vårt gemensamma intresse - de europeiska medborgarnas intresse - att detta förslag antas och genomförs snabbt.
Jag skulle därför vilja be er att godta kommissionens inställning - vilken i stort sett delas av rådet - och att inte se det aktuella förslaget som ett tillfälle till en stor omarbetning av Seveso II-direktivet.
Som ni ser har jag redan ansträngt mig för att godta så många ändringsförslag som möjligt, och därigenom har jag gått utöver vår ursprungliga avsikt.
Jag lovar att kommissionen, inom tidrymden för det sjätte miljöhandlingsprogrammet, kommer att åta sig att samla all erfarenhet som uppnåtts i fråga om tillämpningen av det nuvarande direktivet och lägga fram ett nytt förslag för en mer heltäckande översyn av Seveso II om så erfordras.
Tack för debatten.
(Applåder)
