# ID: svediakorp-gov427324
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,430
# sentences: 98
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Låt mig först och främst tacka för allt arbete som gjorts i de olika utskotten i samband med detta förslag till förordning om genetiskt modifierat livsmedel och djurfoder, och också tacka föredragandena för deras hårda arbete - även kommissionens personal i båda generaldirektoraten, som har arbetat hårt med detta förslag under de senaste två åren.
Frågorna i detta sammanhang är komplicerade och känsliga, och ger ofta upphov till starka känslor och splittrade åsikter.
Omröstningen i utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor resulterade ofta i att ändringsförslagen förkastades eller antogs med mycket liten marginal.
Detta är belysande för frågans komplexitet - men tjänar också, enligt min åsikt, till att visa att kommissionens förslag når en bra, förnuftig och balanserad kompromiss mellan de skilda synsätten.
Jag har inte för avsikt att ta upp varje enskilt ändringsförslag, utan jag vill i stället koncentrera mig på fyra huvudfrågor.
Den första är förslagets räckvidd.
I vissa ändringsförslag föreslår man en utvidgning av förslagets räckvidd till att omfatta processtekniska hjälpmedel och animaliska produkter från djur som utfodrats med genetiskt modifierat foder, och också begränsa förslagets räckvidd till produkter som härrör från genetiskt modifierade organismer som innehåller spårbart modifierat DNA eller protein.
Vid utarbetandet av förslaget övervägde kommissionen noga vilka produkter som skulle omfattas.
Vi beslutade oss för att endast ta med produkter som framställts från genetiskt modifierade organismer.
Processtekniska hjälpmedel behandlas inte i förordningen om nya livsmedel, eftersom dessa inte anses vara livsmedelsingredienser.
Detta är också skälet till varför, med hänsyn till gemenskapslagstiftningen, processtekniska hjälpmedel inte behöver redovisas på slutprodukten.
För enhetlighetens skull anser kommissionen att det skulle vara olämpligt att kräva tillstånd för och märkning av genetiskt modifierade processtekniska hjälpmedel utan att ha samma krav på konventionella processtekniska hjälpmedel.
För första gången omfattar kommissionens förslag specifikt genetiskt modifierat djurfoder.
Att utvidga dess räckvidd till att omfatta produkter som t.ex. mjölk, ägg och kött från djur som utfodrats med genetiskt modifierat djurfoder skulle emellertid avvika i hög grad från den befintliga livsmedelslagstiftningen om animaliska produkter.
Kommissionen anser inte att det varken är möjligt eller praktiskt att omfatta produkter från djur som utfodrats med genetiskt modifierat djurfoder i förordningen.
Kommissionen förkastar därför bestämt alla ändringsförslag som pekar i denna riktning.
Låt mig nu ta upp de ändringsförslag som lades fram i förra veckan och som syftar till att begränsa förslagets räckvidd, både när det gäller tillstånd och märkning.
Kommissionen föreslår en utvidgning av de nuvarande märkningskraven och ett krav på obligatorisk märkning av livsmedel, livsmedelsingredienser och djurfoder som framställts med genetiskt modifierade organismer, t.o.m. i fall då det inte finns modifierat DNA eller protein - dvs. då det inte går att spåra i livsmedlet, djurfodret eller i ingrediensen.
Det klassiska exemplet är matolja som härrör direkt från genetiskt modifierad majs, genetiskt modifierade sojabönor, eller genetiskt modifierade rapsfrön.
Genom raffineringsprocessen har allt transgent material avlägsnats.
Därigenom uppstår frågan om det bör märkas som genetiskt modifierat eller inte.
Det handlar inte om säkerhet här.
Denna fråga hanteras vid tillståndsförfarandet.
Märkningen syftar till att informera konsumenterna och användarna och ge dem valmöjligheter.
Något som framstår som mycket tydligt för mig är att det är viktigt för ett stort antal konsumenter att få veta om det finns genetiskt modifierat material i produkterna.
Vi känner också till att många medlemsstater vill ha den obligatoriska märkningen av genetiskt modifierade derivat.
En rad av dessa medlemsstater har tydligt visat att de inte skulle stödja tillstånd för nya genetiskt modifierade organismer om man inte krävde märkning och spårbarhet för genetiskt modifierade derivat.
De som argumenterar emot obligatorisk märkning av alla genetiskt modifierade derivat, oaktat förekomsten av modifierat DNA eller protein, menar att det inte skulle gå att genomföra en kontroll av denna skyldighet och att det skulle resultera i många bedrägerier.
Jag vill mycket tydligt säga att jag inte kan godta detta argument.
Jag kan inte godta att rättsliga krav inte går att verkställa om efterlevnaden inte går att kontrollera genom analytiska metoder.
Saken är den att ett stort antal bestämmelser och lagfästa rättigheter, från obligatorisk märkning om produkternas geografiska ursprung till immaterialrättsliga rättigheter, verkställs utan tillämpning av fysiska kontroller.
Ingen av de praktiska svårigheter som man förutspått i samband med märkning av genetiskt modifierade produkter har visat sig vara oöverstigliga i dessa sammanhang.
Det är faktiskt så att just det krav som vi diskuterar i dag redan gäller i många delar av gemenskapen, även om det tillämpas av företag inom livsmedelskedjan i stället för genom gemenskapslagstiftning.
Jag har ännu inte träffat någon i livsmedelsbranschen som medgett att han eller hon inte känner till ursprunget hos de ingredienser som han eller hon använder.
Det finns goda skäl för det.
Att medge att man inte vet om insatsvarorna är genetiskt modifierade är samma sak som att medge, på samma sätt, att man inte vet om man kanske använder genetiskt modifierade varor som inte är tillåtna.
Det är förmodligen av just detta skäl som de som motsätter sig obligatorisk märkning av produkter som inte innehåller modifierat DNA eller protein också föreslår att man skall göra undantag för dessa produkter när det gäller tillstånd.
Jag är rädd att detta skulle vara fullständigt oacceptabelt för kommissionen.
Det skulle innebär att vi vred tillbaka klockan mer än fem år, till tiden före antagandet av förordningen om nya livsmedel, just när det håller på att växa fram ett internationellt samförstånd, särskilt när det rör Codex Alimentarius, att alla livsmedel som framställs av genetiskt modifierade organismer skall underkastas ett godkännandeförfarande innan de kan släppas fria på marknaden.
Budskapet till konsumenterna skulle vara oacceptabelt.
För närvarande lyder budskapet:? Vi kan tyvärr inte säga om denna matolja är genmodifierad eller inte.?
Om man antog dessa ändringsförslag skulle vi få tillfoga:? ... vi måste tyvärr också nämna att, om detta är genetiskt modifierade organismer, vi inte kan säga om de genetiskt modifierade organismer som de härrör från är godkända eller inte?.
Jag vill, slutligen, ta upp frågan om märkning av produkter som uppges vara fria från genetiskt modifierade organismer.
Ni har redan förstått att kommissionen inte kan godta märkning av produkter som uppges vara fria från genetiskt modifierade organismer som ett alternativ till den obligatoriska märkningen av genmodifierade derivat.
Jag tror emellertid inte att det ändringsförslag som har lagts fram till förslaget till förordning i förhållande till ett frivilligt system för genetiskt modifierade organismer är lämpligt.
Men låt oss titta på detta igen vid den andra behandlingen.
Jag tar också upp saken att allmänheten kommer att vilseledas av förslaget som vi lägger fram, om vi påstår att det skall bli ett system för märkning av produkter som uppges vara fria från genetiskt modifierade organismer.
Det finns en överväldigande risk att allmänheten skulle vilseledas av ett system för märkning av produkter som uppges vara fria från genetiskt modifierade organismer på grund av det faktum att man inte kan ge allmänheten sådana garantier, och att försöka göra detta genom ett obligatoriskt märkningssystem, med stöd av gemenskapslagstiftningen, skulle - enligt min mening - riskera att ge lagstiftningen dåligt rykte.
Därför - genom att vi skrev in detta mål i vitboken om livsmedelssäkerhet för två år sedan - funderade vi länge och mycket på detta.
Jag måste säga till er, fru Flemming, att efter det att vi funderat på saken kom vi fram till att detta inte var rätt väg att gå - av de skäl som jag har angett.
Detta är skälet till varför vi har lagt fram detta specifika förslag.
När det gäller miljöriskbedömning utmanar man genom en rad ändringsförslag förslaget att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet bör utföra miljöriskbedömningen som en del av den övergripande bedömningen av ett genmodifierat livsmedel eller foder.
Det är faktiskt så att dessa ändringsförslag på ett effektivt sätt skulle förhindra att den föreslagna förordningen skulle få ställning som sektoriell lagstiftning i enlighet med betydelsen i direktiv 2001 / 18 / EG.
Doyle frågade tidigare varför vi lägger fram två lagstiftningsakter och späder på förvirringen.
Den lagstiftningsakt som kommissionär Wallström är ansvarig för är i likhet med direktiv 2001 / 18 / EG en övergripande lagstiftningsakt.
I direktiv 2001 / 18 / EG antog man att det vid lämplig tidpunkt skulle läggas fram sektoriell lagstiftning.
Det är denna lagstiftningsakt som jag är i färd med att främja - livsmedels- och djurfoderlagstiftningen.
Det var ett krav enligt direktiv 2001 / 18 / EG att denna kammare skulle genomförda en omröstning i vilken man uppmanade till sektoriell lagstiftning.
Kommissionen håller just nu på att hörsamma denna uppmaning.
Detta har varit målet från första början.
Det är detta som parlamentet redan har röstat om.
Kommissionen bedömer att man i den föreslagna förordningen om genmodifierat livsmedel och djurfoder tar fullständig hänsyn till dessa krav.
På samma sätt skulle det förhindra tillämpningen av principen om? en dörr, en nyckel?.
Detta skulle resultera i att företagen måste lämna in fler än en ansökan för samma genetiskt modifierade organismer, även om ansökningarna skulle innehålla mer eller mindre samma information.
Jag anser att förslaget om? en dörr, en nyckel? är grundläggande och att det är till stor nytta, inte bara för ansökandena, utan också för konsumenterna.
Kommissionen kan därför inte godta de ändringsförslag i vilka man kräver att miljöriskbedömningen för genetiskt modifierade organismer, som behandlas i livsmedels- och djurfoderförslaget, endast skall genomföras enligt direktiv 2001 / 18 / EG.
Det har lagts fram en rad ändringsförslag i syfte att stärka informationskraven i förslaget.
Kommissionen är beredd att godta vissa av ändringsförslagen för att ytterligare öka allmänhetens tillgång till information, men jag anser inte att det är lämpligt eller förnuftigt att försöka att ändra allmänna bestämmelser om kommittéförfarandet genom detta instrument.
Det är också viktigt att vi inte glömmer bort företagens immaterialrättsliga rättigheter.
I detta avseende vill jag fästa uppmärksamheten på artikel 31 i förslaget som, enligt min mening, skapar rätt balans mellan skyddet av sådana lagliga rättigheter och öppenhet.
I en rad ändringsförslag föreslås att mycket små mängder av otillåtna genetiskt modifierade organismer och genetiskt modifierat material inte bör godtas i livsmedel eller djurfoder.
Det skulle helt enkelt inte vara praktiskt genomförbart om förslagen inte godtog en viss toleransnivå - under vissa förhållanden - när det rör små mängder genetiskt modifierade organismer eller genetiskt modifierat material i livsmedel eller djurfoder.
Det ligger faktiskt till på det viset att t.o.m. när en aktör försöker att undvika genetiskt modifierade organismer eller genetiskt modifierat material kan små mängder av dessa rent tekniskt vara oundvikliga under odling, skörd, transport och bearbetning.
Jag har sagt det tidigare, och jag kommer att säga det igen.
Antingen vi tycker om det eller inte, så har detta blivit verklighet.
Vi måste leva i den verkliga världen.
Detta är inte bara ett problem som uteslutande gäller genetiskt modifierade organismer.
Vid produktion av livsmedel, djurfoder och utsäde är det praktiskt sett omöjligt att ta fram slutprodukter som är hundraprocentigt rena och helt fria från främmande ämnen.
I EU har de vetenskapliga kommittéerna redan granskat en rad genetiskt modifierade organismer, och kommit fram till att de inte utgör någon risk för miljön eller människors hälsa.
När det gäller vissa genetiskt modifierade organismer har man emellertid ännu inte slutligt godkänt dem.
Jag tycker därför att det är förnuftigt att man genom förslaget tillåter dessa genetiskt modifierade organismer och detta genetiskt modifierade material, som man ansett vara tillräckligt säkra - mot bakgrund av en komplett, positiv riskbedömning från EU: s vetenskapliga kommitté - för att finnas i livsmedel eller djurfoder i mängder på upp till 1 procent.
Detta under förutsättning att förekomsten av genetiskt modifierade organismer är tillfällig eller tekniskt oundviklig.
Lannoye sade tidigare att vi tillät en förekomst på upp till 1 procent av otillåtet genetiskt modifierat material.
Detta stämmer inte.
Vi måste göra en tydlig åtskillnad mellan otillåtet genetiskt modifierat material som aldrig tagits upp i någon ansökan, och genetiskt modifierat material som tagits upp i en ansökan, genetiskt modifierat material som granskats av den vetenskapliga kommittén, genetiskt modifierat material som i samband med denna ansökan godkänts vid en riskbedömning, men för vilket tillstånd inte erhållits på grund av moratoriet.
Detta är två skilda situationer.
Det är för den senare typen vi tillåter en förekomst på upp till 1 procent, inte för den tidigare.
Detta är en viktig åtskillnad som jag vill att parlamentet skall ta till sig.
I andra ändringsförslag föreslår man att det skall upprättas en högsta märkningsnivå på 0,5 procent för tillfällig förekomst av otillåtet genetiskt modifierat material.
Jag anser att vi bör följa principen som anges i direktiv 2001 / 18 / EG, dvs. att nivåerna skall bestämmas vid kommittéförfarandet, för att därmed ta hänsyn till teknisk och vetenskaplig utveckling.
Jag anser att det är rätt väg, eftersom man kan reagera snabbare vid kommittéförfarandet eller vid förfarandet för sekundärlagstiftningen, i stället för att skriva in detta i en lagstiftningsakt, som har föreslagits i ändringsförslaget.
Om vi någonsin behöver göra ändringar kommer vi att bli tvungna att göra det genom de vanliga förfarandena som vi är vana vid, vilket mycket väl kan ta längre tid än ett eller två år.
Jag upprepar att kommissionen anser att de två förslagen tillsammans når en bra och balanserad kompromiss mellan de olika synsätten.
Jag anser dessutom bestämt att de tillhandahåller rätt förhållningssätt när det gäller att skapa förtroende hos allmänheten och social acceptans för användningen av bioteknik i livsmedelsproduktionen inom jordbruket.
Jag hoppas att parlamentet förstår resonemanget bakom beslutet att förkasta eller delvis godta bara vissa av de framlagda ändringsförslagen.
Kommissionen kommer att ge parlamentet en fullständig förteckning över kommissionens ståndpunkt om vart och ett av ändringsförslagen.
Jag har inte för avsikt att läsa upp dem var för sig, men jag antar att detta kommer att tas med i protokollet.
