# ID: svediakorp-gov427323
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,567
# sentences: 73
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Fru talman, ärade parlamentsledamöter!
Jag vill först och främst rikta ett tack till föredragandena, herr Trakatellis och fru Scheele, men jag vill också tacka för en livlig och intressant debatt.
De förslag som vi diskuterar i dag är kopplade till många viktiga och allmänna frågor.
Allmänheten är mycket orolig över hur genetiskt modifierade organismer hanteras.
Det är vår skyldighet som lagstiftare att se till att konsumenternas hälsa och säkerhet garanteras och att miljön och den biologiska mångfalden skyddas.
Vi måste dessutom säkerställa att våra medborgare får en möjlighet att själva välja vad de vill konsumera på basis av tillförlitlig information.
Marknadsföringen av genetiskt modifierade produkter skall därför regleras på ett sätt som gör att vi uppnår en hög nivå av säkerhet, insyn och tillförlitlighet.
Direktiv 2001 / 18, förordningen om nya livsmedel och förslaget om genetiskt modifierade livsmedel och djurfoder har alla utvecklats med utgångspunkt från dessa behov.
Tillstånd för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade produkter skall därför enligt denna lagstiftning, och i överensstämmelse med försiktighetsprincipen, ge en hög skyddsnivå för människors hälsa och för miljön.
I EU-systemet ingår kravet på en omfattande riskbedömning före utsläppandet på marknaden.
Spårbarhet gör det lättare att vidta åtgärder efter det att en produkt har släppts ut på marknaden, t.ex. att övervaka produkten eller dra tillbaka den.
Det gör det också lättare att tillhandahålla korrekt information till alla aktörer i hela produktions- och distributionskedjan.
I detta förslag fastställs att genetiskt modifierade produkter skall följas i alla steg av utsläppande på marknaden.
Det föreskrivs också att produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer skall vara märkta i alla etapper av utsläppandet på marknaden.
Slutmålet är att sådan information skall ge konsumenterna och allmänheten möjlighet att välja själva.
Vi anser att dessa åtgärder är ett viktigt steg på vägen för att återställa konsumenternas och allmänhetens förtroende.
I förslaget föreskrivs en rad entydiga skyldigheter för operatörerna, utan att detta leder till onödiga eller orimliga belastningar för operatörer eller kontrollmyndigheter.
En rad viktiga frågor har tagits upp i de ändringsförslag som Europaparlamentet har lagt fram.
Det gäller t.ex. omfattningen.
Frågan om huruvida produkter som framställts av djur som utfodrats med genetiskt modifierat foder skall omfattas av förslaget kommer att tas upp mera detaljerat av min kollega David Byrne.
Jag vill dock nämna att kommissionen har övervägt denna fråga mycket noga i samband med att förslaget utarbetades.
Efter många diskussioner och samråd kom vi fram till att det vore ogenomförbart och oförenligt med gällande gemenskapslagstiftning.
Kommissionen kan därför inte stödja ändringsförslagen med detta innehåll.
Det finns även ett antal ändringsförslag som syftar till att begränsa kommissionens förslag.
Dessa förslag begränsar spårningskraven till produkter bara då DNA och proteiner är möjliga att påvisa.
Detta skulle tillåta relevant märkning av produkter som är producerade av genmanipulerade organismer, men som inte längre innehåller modifierat DNA eller protein.
Denna ansats innebär dock ett antal begränsningar, som har lyfts fram under vårt förberedande arbete.
Den viktigaste invändningen är att detta inte skulle säkerställa konsumenternas möjlighet att göra ett informerat val.
Kommissionen kan därför inte acceptera dessa ändringsförslag.
När det gäller syftet är det viktigt att tänka på att även om spårbarhet underlättar genomförandet av säkerhetsåtgärder, där sådana behövs, kan det inte anses vara en säkerhetsåtgärd i sig självt.
Försiktighetsprincipen kan därför tillämpas på lagstiftning som rör tillståndsgivning utgående från riskbedömning, men inte på genomförandet av ett spårbarhetssystem inom ramen för detta förslag.
Kommissionen kan därför inte heller stödja ändringsförslag 2 och 6 som kopplar försiktighetsprincipen till förslaget.
Jag vill också påpeka att spårbarhet inte utgör något redskap för att behandla frågan om samexistens.
I det meddelande om biovetenskap och bioteknik som antogs i januari detta år har kommissionen åtagit sig att ta upp frågan om samexistens mellan organiska, konventionella och genetiskt modifierade grödor.
I detta förslag behandlas enbart frågan om spårbarhet och märkning för genetiskt modifierade organismer.
Sådan spårbarhet och märkning kan inte fungera som instrument för att behandla samexistens, eftersom denna fråga förutsätter beslut när det gäller jordbrukets produktionssystem.
Kommissionen kan därför inte godta ändringsförslagen - 27 helt och 3 delvis - som berör denna fråga.
Ytterligare några ändringsförslag avser spårbarhetskraven.
När det gäller den information som skall vidarebefordras för att garantera spårbarheten är det viktigt att tänka på att syftet med spårbarhet för genetiskt modifierade organismer är ett annat än för produkter som framställts av genetiskt modifierade organismer.
Det är viktigt att kunna identifiera genetiskt modifierade organismer som avsiktligt skall sättas ut i miljön för odling, eftersom sådana produkter innehåller livsdugliga genetiskt modifierade organismer som kan föröka och sprida sig.
Det föreskrivs därför i förslaget att operatörer skall kunna ange exakt vilka genetiskt modifierade organismer som ingår i produkterna samt att de skall vidarebefordra dessa uppgifter till den operatör som tar emot produkterna.
De potentiella riskerna för miljön med produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer som är avsedda för direkt användning i livsmedel, foder eller bearbetning är däremot begränsade, eftersom dessa organismer inte kommer att odlas.
Kommissionen anser därför att det både är lämpligt och tillräckligt om produkter som innehåller genetiskt modifierade organismer för livsmedel, foder eller bearbetning, även i bulklaster, åtföljs av dokumentation i vilken detta anges tillsammans med en förteckning över de unika koderna för de genetiskt modifierade organismer som kan tänkas ingå i produkten eller transporten.
Dessa informationsbestämmelser överensstämmer med bestämmelserna i fråga om gränsöverskridande transporter i protokollet om biologisk säkerhet.
Kommissionen anser att vi inte bör gå längre än bestämmelserna i protokollet om biologisk säkerhet för att kunna garantera harmoniserade och samstämmiga förfaranden i handeln med tredje land.
Kommissionen kan därför inte godta ändringsförslagen 16 och 41 som går ut på att operatörerna exakt skall ange vilka genetiskt modifierade organismer som ingår i en transport genom att ange deras unika koder.
Kommissionen anser också att bevarandet av information och dokumentation för spårbarhetssyften bör begränsas till fem år.
Det finns inga praktiska skäl till att denna period skulle förlängas från fem till tio år.
Detta skulle medföra onödiga extra belastningar för operatörerna.
Kommissionen kan därför inte godta de förändringar som syftar till att förlänga denna tidsperiod till tio år, dvs. ändringsförslagen 17 och 22.
Kommissionen håller med Europaparlamentet om att bestämmelserna i detta förslag är förenliga med bestämmelserna i direktiv 2001 / 18 och inte inskränker dem på något vis.
I det sammanhanget är det nödvändigt att upphäva artikel 4.6 i direktivet där det fastställs att medlemsstaterna skall vidta åtgärder för att garantera spårbarhet i alla stadier av utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer.
Om artikel 4.6 inte upphävs är det uppenbart att nationella åtgärder skulle kunna löpa parallellt med de åtgärder som omfattas av förslaget, vilket skulle störa den inre marknaden och leda till rättslig osäkerhet.
Kommissionen kan därför inte godta ändringsförslagen 28 och 33, eftersom de behåller spårbarhetskraven i det direktivet.
På samma sätt avvisar kommissionen ändringsförslag 32 som innebär att nya tillstånd förbjuds fram till dess att unika koder tilldelats de genetiskt modifierade organismerna i enlighet med detta förslag.
I de nuvarande gemenskapsramarna för tillståndsgivning ingår redan ett antal villkor för tillstånd för genetiskt modifierade organismer och genetiskt modifierade livsmedel, bl.a. att de inte får leda till skadliga effekter på människors hälsa och miljö.
Om de gällande kriterierna för tillstånd utvidgas till att omfatta de unika koderna enligt detta förslag, skulle ett element av osäkerhet om hur gemenskapslagstiftning skall implementeras introduceras, vilket kommissionen inte kan acceptera.
Avslutningsvis vill jag säga några ord om oavsiktlig förekomst och tröskelvärden.
En viktiga fråga är den oavsiktliga men tekniskt oundvikliga förekomsten av genetiskt modifierat material i konventionella produkter.
Idag odlas genetiskt modifierade grödor på över 50 miljoner hektar runtom i världen.
Detta innebär att genetiskt modifierat material oavsiktligt och oundvikligen förekommer i importerade produkter, i synnerhet bulklaster av säd för livsmedel, djurfoder och bearbetning.
Det är nu en realitet som knappast låter sig undvikas.
En fortsatt frysning av tillståndsgivningen i EU förvärrar bara situationen, eftersom vi skulle få se spår av ett ökat antal icke-EU-auktoriserade genetiskt manipulerade organismer.
I gemenskapslagstiftningen finns redan föreskrifter rörande märkning av tröskelvärden för oavsiktlig förekomst.
Följaktligen är det logiskt att oavsiktlig förekomst undantas, under specifika förutsättningar, från föreskrifterna för märkning och spårning också i detta förslag.
Att fastställa tröskelvärden är en mångfacetterad uppgift, och kommissionen är av uppfattningen att den mest effektiva lösningen uppnås med en sektorsbaserad ansats.
Kommissionen kan därför inte acceptera ändringsförslagen 45 och 56, som föreslår att kompetensen för etablering av tröskelvärden för livsmedel, djurfoder eller bearbetning överförs från förslaget rörande livsmedel och foderprodukter.
Jag upprepar att kommissionen till fullo stöder principen att upprätta tröskelvärden för oavsiktlig förekomst, som föreslagits i ett antal ändringsförslag.
Förslaget att inkludera en artikel som upprättar sådana tröskelvärden är dock mer relevant för förslaget rörande genetiskt manipulerade livsmedel och djurfoder.
Fru talman!
För att underlätta hanteringen har jag ställt samman kommissionens detaljerade ställningstagande rörande samtliga ändringsförslag.
Denna sammanfattning kommer att bifogas det fullständiga förhandlingsreferatet
