# ID: svediakorp-gov427319
# author: Keppelhoff-Wiechert (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 301
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, fru kommissionär, herr kommissionär!
Trakatellis och Scheeles betänkanden hör ju nära samman.
Det har redan sagts mycket om detta i dag i denna diskussion.
Den offentliga åsikten i Europa är att tillämpning av modern bioteknik utanför laboratorier i största utsträckning bör avvisas.
Men det finns där olika aspekter.
Undersökningar ger vid handen att de flesta människor känner sig för dåligt informerade för att kunna göra en klar bedömning.
Omkring 86 procent av de tillfrågade i Europeiska unionen angav att de gärna vill veta mer innan de konsumerar GMO-livsmedel.
Forskarna drar av sina resultat den slutsatsen att livsmedel som framställts gentekniskt har en marknad i Europa, om de erbjuder entydiga fördelar.
Men möjligheten till valfrihet för konsumenterna bör stå i förgrunden.
Konsumenterna vill fritt kunna välja mellan GMO-produkter och konventionella produkter.
De nya märkningsdirektiven har vi ju i dag redan häftigt diskuterat.
Ur min synvinkel bör en märkning bara ske där det är möjligt med bevis och där man följaktligen kan kontrollera märkningsföreskrifterna.
Om genetiska modifieringar inte kan bevisas i själva produkterna, vilket till exempel är fallet i fråga om kött, mjölk och ägg som kommer från djur som utfodrats med genetiskt modifierade foderprodukter, uttalar jag mig mot detta krav.
Och det som är mycket viktigt för mig: okalkylerbara ansvarsrisker för företagen vill jag inte rekommendera.
Därför är det absolut nödvändigt att man fastslår användbara gränsvärden.
Jag vädjar därför om ett enhetligt gränsvärde på 1 procent.
Kommissionen påpekar i sitt arbetsdokument att nolltolerans i praktiken inte är genomförbar, och många av mina kolleger har ju redan upprepade gånger tagit upp de oberäkneliga saker vi har i naturen.
Därför vill jag inte tillfoga något ytterligare.
