# ID: svediakorp-gov427305
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 350
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Användningen av fiskmjöl och fiskolja inom vattenbruket har under de senaste åren ökat starkt, framför allt därför att vattenbruket som sådant har vuxit avsevärt.
Den internationella sammanslutningen av fiskmjöls- och fiskoljetillverkare anger att 10 procent av fiskmjölet och 16 procent av fiskoljan år 1990 användes inom vattenbruket.
År 2000 hade dessa andelar vuxit till 35 procent för fiskmjöl och 60 procent för fiskolja.
Man kan utgå från att denna tillväxt kommer att fortsätta.
De danska landningar som bearbetas till fiskmjöl och fiskolja ligger i storleksordningen 1-1,5 miljoner ton fisk per år.
De huvudsakliga fiskarterna är sandål med 60 procent, skarpsill med cirka 20 procent, ungtorsk med cirka 6 procent och blå-vitling, också med cirka 6 procent.
Alla dessa bestånd förvaltas av ICES med hjälp av TAC (tillåten totalfångst) och kvoter på grundval av expertutlåtanden.
ICES bedömer varje år tillståndet för de viktigaste ekonomiskt utnyttjade fiskbestånden, och av dessa bedömningar framgår att bifångsterna av matfisk inom det industriella fisket har minskat, och att utvecklingen av bestånden av matfisk därför påverkas föga.
Fram till 1996 fångades inom det industriella fisket i Nordsjön, Skagerack och Kattegatt fortfarande sill, vitling och kolja.
1996 införde gemenskapen sedan bifångstbestämmelser samt ett omfattande övervaknings- och kontrollsystem, och sedan dess har bifångsterna verkligen massivt gått tillbaka, och det finns inte längre någon risk för matfisk.
Inom ramen för ICES finns det också en arbetsgrupp som ägnar sig åt fiskets återverkan på ekosystemen, och denna grupp har också gjort bedömningar av de indirekta effekterna av fångsten av större mängder industrifisk på den marina näringskedjan.
Man har inte funnit några belägg för att fångsterna av industriellt utnyttjade arter skulle begränsa produktiviteten hos matfiskbestånden.
När det gäller fiske av blå-vitling har ICES varnat för att större mängder ungfisk av samma art här skulle kunna fångas vid sidan om.
Vi har därför också redan skriftligt vänt oss till ICES med anhållan om vetenskaplig rådgivning av hur dessa bifångster kan undvikas i framtiden.
