# ID: svediakorp-gov427269
# author: Lamy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 606
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Som svar på de amerikanska protektionistiska åtgärderna har Europeiska unionen infört en strategi i tre punkter, vars målsättning är att få våra rättigheter respekterade inom den multilaterala handeln.
Punkt ett gäller åtgärder inför WTO för att få de amerikanska åtgärderna fördömda, punkt två gäller antagande av ett europeiskt skydd som beräknas så att tillträdet till den europeiska marknaden behålls, samtidigt som handelsflöden skyddas som skulle strömma tillbaka till den europeiska marknaden när de uteslutits från den amerikanska marknaden, och punkt tre slutligen innebär krav på kompensationer från Förenta staterna för de förluster de europeiska exportörerna gjort på grund av de amerikanska åtgärderna, vilket motsvarar vår tolkning av WTO: s texter om bevarandeklausuler.
Vi har ännu inte infört några ytterligare tullavgifter på amerikanska produkter, men vi har nu en förordning från rådet som antogs den 13 juni och som ger unionen möjlighet att skjuta upp de tariffära villkoren, vilket är WTO: s korrekta språk, på vissa amerikanska produkter från och med den 18 juni 2002.
Vår viktigaste målsättning är att på kort sikt uppnå en samling uteslutanden och / eller kompensationer, vilket kan kräva ytterligare tidsfrister för att förhandla om dem, och vi kommer, såsom överenskommits med rådet, att lämna en rapport före den 19 juli om läget i ärendet.
Det är i ljuset av denna rapport och våra rekommendationer som ett beslut eventuellt kommer att fattas om att införa extra avgifter på ett begränsat antal amerikanska produkter till ett värde av ca 400 miljoner euro.
Genom förordningen kommer höjningar av tullavgifter att införas på ett handelsbelopp som motsvarar den skada som lidits, dvs. för ett mycket större belopp, över två miljarder euro, om inte Förenta staterna drar tillbaka sina åtgärder efter WTO: s fördömande, dvs. i mitten av 2003.
Frågan är: vilken effekt får de amerikanska åtgärderna på sysselsättningen?
Det är både svårt och alltför tidigt att bedöma effekten av de amerikanska åtgärderna på sysselsättningen inom stålproduktionen i Europa.
Svårt därför att de amerikanska åtgärderna bara har en begränsad livstid och för att de europeiska stålföretagen, efter höjningen av stålpriset i Förenta staterna och i andra länder, tenderar att skjuta rygg under några månader och gör sig alltså inte av med de arbetstagare de utbildat och som är kompetenta och produktiva.
Alltför tidigt eftersom denna effekt kommer att bero på hur stora undantag vi kommer att erhålla från den amerikanska administrationen och i vilken utsträckning de europeiska stålföretagen kan få avsättning på andra marknader för produkter som inte längre har tillträde till Förenta staterna.
Det är tydligt att de europeiska stålföretagen som måste betala tullavgifter, vilka kan uppgå till så mycket som 30 procent extra, är starkt förfördelade jämfört med de företag som inte behöver betala dem.
På detta stadium kan vi därför inte ge fler siffror.
Vi har ingen särskild statistik om effekten av de amerikanska åtgärderna i respektive medlemsstat, eftersom detta sköts på unionsnivå och våra samarbetspartner är stålföretagen, av vilka de flesta nu är mångnationella i Europa.
Paradoxalt nog är det snarare i Förenta staterna som effekten på sysselsättningen riskerar att bli allvarlig, särskilt inom de sektorer av den amerikanska ekonomin som använder stål och som sannolikt blir de som berörs mest på kort sikt på grund av deras oförmåga att låta prishöjningarna få återverkningar för de egna kunderna eller på grund av att en sådan situation kommer att leda till att de vänder sig mot andra kontinenter.
