# ID: svediakorp-gov427186
# author: Kauppi (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 900
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FI) Herr talman, bäste herr Duisenberg, ärade kolleger!
Stabilitets- och tillväxtpaketet är en nödvändig del av euroområdets trovärdighet.
De åtgärder som vidtagits av regeringarna inom euroområdet för att sanera den offentliga ekonomin har skapat en grund för hållbar ekonomisk tillväxt och förstärkning av euron.
Fastän jag inte i detta skede ser något behov av att ändra stabilitets- och tillväxtavtalet från 1997 understöder jag dock idén enligt vilken man även borde beakta medlemsstaternas eventuella pensionsåtaganden som saknar täckning och nuvarande skattenivå vid bedömningen av euroländernas iakttagande av stabilitets- och tillväxtavtalet; fonderade pensionsåtaganden och en låg skattenivå ger ju mer spelrum i en krissituation.
Euron har under de senaste månaderna förstärkts i förhållande till dollarn.
Trots att pariteten inte i sig har någon ekonomisk betydelse är den ändå ett psykologiskt viktigt bevis på att aktörerna på marknaden och i näringslivet har förtroende för stabiliteten inom euroområdet och utvecklingen som bedöms som positiv.
Jag instämmer i ECB: s bedömning att förstärkningen av euron gentemot dollarn är positiv, förutsatt att förstärkningen av valutakursen sker kontrollerat och inte för snabbt.
De ökade privata investeringarna inom euroområdet visar att placerarna litar mera på euroområdets framtid än på de ekonomiska utsikterna för USA på medellång sikt.
Enron, Xerox, Worldcom och eventuella kommande fall torde med stor sannolikhet ytterligare förstärka denna utveckling.
Då infinner sig frågan på vilket sätt förstärkningen av euron påverkar inflationstrycket.
Vi har under de senaste dagarna fått motsägelsefulla signaler bland annat från Eichel och Solbes.
Det har till exempel påståtts att eurons paritet i förhållande till dollarn minskar trycket att höja räntan.
Andra har igen oroat sig över förstärkningen av euron i förhållande till dollarn, bland annat i kommissionär Solbes intervju förra lördagen.
Och hur skall man i detta sammanhang bedöma det att ECB förra fredagen i samarbete med den japanska centralbanken intervenerade på valutamarknaden?
Jag skulle gärna höra Duisenbergs åsikt i denna fråga och speciellt huruvida förstärkningen av euron i förhållande till dollarn gör det möjligt att hålla räntenivån på nuvarande nivå.
Inflationen är för tillfället 1,7 procent, den lägsta nivån sedan december 1999.
Förra veckans M3-tillväxttal var högre än beräknat.
Frågan uppstår på vilket sätt detta påverkar ECB: s nuvarande penningpolitik.
Frågan som är av grundläggande karaktär berör hela den första pelarens roll.
Vi stöder strategin med två pelare.
De flesta forskarna erkänner sambandet mellan pengar och inflation på lång sikt.
Förvaltningen av den första pelaren är dock komplicerad och lämpar sig inte alltid för det dagliga beslutsfattandet.
Jag hoppas därför att ECB ger en detaljerad redogörelse över den första pelarens innehåll och ställning i penningpolitiken.
I en tid med hög volatilitet på marknaden är det ännu viktigare än tidigare att ECB är öppen.
Jag vill därför ta tillfället i akt och tacka Europeiska centralbanken och dess ordförande för en förbättrad informationspraxis och en positiv attityd till den penningpolitiska dialogen med parlamentet.
Samtidigt uppmuntrar parlamentet Europeiska centralbankens råd att utnyttja det beslutsfattande som EU-fördraget ger möjlighet till genom att rösta.
Detta gör det möjligt att vid behov reagera snabbare på förändringar i utvecklingen.
Resultatet från rådets omröstningar borde också meddelas offentligt.
Det att man anonymt offentliggör avvikande åsikter och eventuella omröstningsresultat förstärker redan i sig marknadens förtroende för Europeiska centralbanken.
Ökandet av den tillgängliga informationen möjliggör en ännu bättre förhandsberäkning av den framtida utvecklingen.
Ärade kolleger, herr Duisenberg!
Våra medborgares åsikter skapar grunden för vår verksamhet.
Två tredjedelar av euroområdets konsumenter tror att man i och med övergången till euron höjde priserna och att produkterna blev dyrare än vid ett normalt årsskifte.
Konsumenternas känsla får dock inte stöd av inflationsstatistiken.
De ekonomiska stabiliseringsåtgärderna i medlemsstaterna ledde under de senaste tre åren till en mycket låg genomsnittlig inflation.
De enskilda och helhetsmässigt sett mycket små prisstegringarna inom servicesektorn upplevdes av konsumenterna överraskande starkt.
Vi bör alltså i fortsättningen komma ihåg att ge medborgarna tydlig information om eurons utveckling.
Enligt forskningsresultaten uppfattar över 60 procent av konsumenterna fortfarande inte produktpriserna i euro.
Jag uppmanar därför medlemsstaterna att bibehålla den dubbla prissättningen, varvid vi alla får mer tid på oss att vänja oss vid vår nya valutas proportioner.
Det får inte bli ett avbräck i prismedvetenheten, och konsumenterna måste även i fortsättningen med sina egna köpbeslut kunna agera som förebyggare av onödig inflation.
Dubbelprissättningen garanterar även att den kommande semestersäsongen i Centraleuropa löper problemfritt.
En mycket central person i vår diskussion i dag, Luxemburgs långvariga premiärminister och en av eurons fäder, Pierre Werner, somnade in förra veckan 88 år gammal.
Werner sammanställde på 1970-talet Werner-rapporten, namngiven efter honom, vilken skapade grunden för inrättandet av Europeiska centralbanken.
Jag vill därför som föredragande för Europaparlamentet ägna sista delen i mitt anförande åt Werners minne.
Pierre Werner var de stora visionernas man.
Europeiska unionen baserar sig på gemensamma visioner, vår kontinents medborgares och statsmäns syn på hur man skall lösa gemensamma europeiska utmaningar.
Vi måste ha dessa visioner, gemensamma mål och även gemensamt överenskomna principer om en ansvarsfull och hållbar ekonomisk politik i åtanke när vi söker lösningar för vår kontinents politiska och ekonomiska frågor.
(Applåder)
