# ID: svediakorp-gov427116
# author: Jové Peres (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 973
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman för parlamentet, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande!
Som jag sade till de Miguel under den förra sessionen är detta det första ordförandeskapet som har en variabel geometri.
Det är slående hur lite samband det finns mellan det uttalande som Aznar gjorde inför kammaren i början av ordförandeskapet om Europeiska unionens prioriteringar och agerande under detta halvår och vad han nu säger.
Den anpassningsförmåga som han har visat genom att ändra prioriteringarna är anmärkningsvärd.
När det blev svårt att uppfylla målen för utvidgningen införde man till exempel frågan om olaglig invandring i stället.
Prioriteringen för terrorismen var en delvis reducerad fråga under detta mandat, en fråga som är mycket bredare och härrör från Laeken, som koncentrerades på extern politik och gemensam säkerhet.
Sanningen att säga har inga viktiga framsteg gjorts när det gäller den här aspekten, och frågan om terrorismen har huvudsakligen utgjorts av den europeiska arresteringsordern och överlämnande mellan medlemsstaterna, som till en del redan utformats av det belgiska ordförandeskapet.
Er anpassningsförmåga blir ännu mer uppenbar om vi till exempel tänker på att kommissionens förslag om invandring hade bordlagts i början av ordförandeskapet.
När det gällde invandringsfrågan ville man enbart ta sig an den från en repressiv och polisär synpunkt i Sevilla.
Lyckligtvis mildrade några medlemsstater era förslag i den här frågan.
Integreringspolitiken, frågorna om familjeåterförening, status för under lång tid stadigvarande bosatta personer och gemensamma regler för migrationsströmmar har lämnats åt sidan - eller rättare sagt vidareutvecklingen av dessa frågor.
Mottot för ert ordförandeskap, herr Aznar, var? mer Europa?, och bland prioriteringarna var det frågan om utvidgningen av Europeiska unionen som kanske hade längst politisk räckvidd.
Det är sant att ett avsevärt antal kapitel har kunnat stängas, men alla är inte lika viktiga.
Jordbrukskapitlet var det viktigaste, och inom detta är de direkta stöden mycket viktigare än någon annan fråga.
Kommissionens snåla förslag om jordbruket förkastas av de flesta kandidatländerna.
Det faktum att fyra medlemsstater har blockerat frågan i rådet (allmänna frågor) visar på hur allvarligt problemet är, ett problem som man inte lyckades särskilt bra med att lösa i Sevilla.
Ett avsevärt antal medlemsstater vill ha en större marknad, men inte mer Europa.
Skälen till detta är budgetmässiga, och målet är till en del att avveckla eller minska de få områden där vi har gemensam politik.
Det stämmer, herr Aznar, att vi behöver mer Europa, ett större Europa, men inte tomt på innehåll.
Det argument ni använde före Europeiska rådet i Sevilla är inte godtagbart:? meningslösa ansträngningar leder endast till svårmod?.
Ordförandeskapet skall göra allt som står i dess makt för att uppfylla slutmålen.
I Barcelona var det inget problem för er, herr Aznar - såsom jag uppfattar det - att pressa Frankrike ända till slutet när det gällde avregleringen av elförsörjningen, trots att det pågick en valprocess i Frankrike.
Inför den nuvarande valprocessen i något annat land har ni emellertid inte agerat likadant för att undvika påtryckningar om utvidgningen och minskningen av den gemensamma jordbrukspolitiken, eftersom ni säkerligen anser att det är en meningslös ansträngning.
Utan att rättfärdiga er attityd inför avregleringarna är det uppenbart att ni där har använt olika måttstockar.
Ert synsätt när det gäller de ekonomiska aspekterna har även de varit ofullständiga och reducerade.
Ni har lyckats ge Lissabonprocessen en mycket nyliberal prägel, men ni har glömt bort de delar som handlar om kvalitetsmässig sysselsättning, social sammanhållning och den sociala dialogens roll.
Ni vägrar att inse att det råder nya ekonomiska förhållanden som skiljer sig mycket från prognoserna från Lissabon; ni vidhåller en icke-flexibel tolkning av de ekonomiska riktlinjerna för stabilitetspakten, men samtidigt gäller talesättet? rädde sig den som kan? för att några medlemsstater skall kunna ordna upp sina problem med budgetjämvikten.
Detta kan inte heller kallas för mer Europa.
I januari förklarade ni bokstavligen er avsikt att skapa ett område med större ekonomiskt välstånd, där den europeiska sociala modellen skall säkras.
Europeiska rådet i Barcelona och den politik ni tillämpar i Spanien visar på det motsatta.
Mellan Barcelona och Sevilla, herr Aznar, utlystes en generalstrejk.
Detta var oundvikligt, eftersom er arbetsmarknadsreform, vilken minskar arbetslöshetsskyddet och gör det lättare att avskeda anställda, är ytterligare ett uttryck för det spanska ordförandeskapets uppfattning om att göra arbetsmarknaden mer flexibel.
Under ert ordförandeskap, herr Aznar, har Europeiska unionen inte spelat en verklig huvudroll för en rättvis lösning av Mellanösternkonflikten, och era förslag för Latinamerika och Medelhavsområdet har haft en oförståeligt låg profil.
Av dessa skäl, herr Aznar, kan vi inte göra en positiv utvärdering av ert ordförandeskap.
De positiva aspekterna, Galileoprojektet, hälsovårdskortet, ytterligare någon sak - bleknar inför dessa skäl som jag har försökt skissera upp för er.
Man kan inte skapa mer Europa genom att försämra socialpolitiken, de offentliga tjänsterna eller de gemensamma europeiska politikområdena.
Det är nödvändigt med mer Europa, men även och framför allt, ett bättre Europa.
Ett annat Europa är möjligt - som tusentals medborgare har krävt före varje europeiskt råd och i allt större utsträckning, framför allt under ert ordförandeskap, i Barcelona, Madrid, Valencia och Sevilla.
Mer Europa, ja, men ett mer solidariskt och mänskligare Europa, som står mer i medborgarnas tjänst och som är mer närvarande på den internationella arenan.
Jag skulle även vara tacksam, ärade rådsordförande, om ni kunde klargöra frågan om framgången med Portugal när det gäller dessa demonstrationer.
