# ID: svediakorp-gov427088
# author: Färm (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,021
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman, fru kommissionär, ledamöter och åhörare!
Europaparlamentet försöker se till att budgeten för år 2003 skall bli en riktig reformbudget.
Det är två perspektiv som står i centrum för detta.
Det ena är naturligtvis den historiska utvidgningen, och det andra är behovet av att på olika områden reformera Europeiska unionen.
Huvuddelen av budgetarbetet kommer förstås att ske i höst, men vi har förhoppningen att kunna lösa en del viktiga frågor vid förlikningen i juli i samband med rådets första behandling.
Det dokument vi debatterar och som vi skall rösta om i dag handlar om att ge Europaparlamentets delegation ett speciellt mandat inför denna förlikning med det danska ordförandeskapet och kommissionen.
I det interinstitutionella avtal som styr dessa förlikningar pekar man på tre områden som det framför allt skall handla om.
Det gäller jordbruket, fiskeavtalen och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Jag misstänker att vi i år inte kommer att komma särskilt långt när det gäller jordbruket och fiskeripolitiken.
Beträffande jordbruket väntar vi på kommissionens förslag till mid-term review, och när det gäller reformen av fiskeripolitiken saknas fortfarande många konkreta detaljer.
Vi kommer förstås ändock att lyfta fram dessa frågor.
När det gäller jordbruket finns en del konkreta krav som vi vill ta upp.
Reformen av jordbrukspolitiken bör nämligen innebära att man för över resurser från de traditionella marknadsordningarna till landsbygdsutveckling.
Likaså kommer vi att föra fram en del krav som handlar om miljöperspektiv, om att förebygga nya katastrofer med djursjukdomar m.m.
Vi hoppas då på att några punkter skall kunna tas upp redan i juli.
När det gäller fisket begär vi framför allt information om rådets planer inför fortsättningen.
Vi hoppas kunna komma fram till de anslag som behövs för att vi skall kunna ingå fortsatta fiskeavtal med ett antal viktiga nationer.
Vi hoppas naturligtvis att det skall kunna ske utan fjolårets dramatik, då hela avtalet med Marocko sprack och därmed skapade en besvärlig situation för hela budgetarbetet.
Vi lever fortfarande med att vi också måste uppfylla det löfte vi gav i fjol om ytterligare 27 miljoner för att stödja omställningen för fiskare i Spanien och Portugal.
Jag tror att vi kommer att kunna lösa några detaljer när det gäller dessa frågor, men vi har också gett oss in på några andra huvudpunkter.
Låt mig börja med utrikes- och säkerhetspolitiken.
Vi hoppas att vi skall kunna få en seriös diskussion om de anslag som behövs, framför allt för att EU skall kunna sätta in en ny polisstyrka i Bosnien för att avlösa de militära trupper som vi har haft där.
Vi hoppas också att vi skall kunna få till stånd en första diskussion om några andra viktiga punkter.
Vi skulle åtminstone behöva litet ytterligare information om vad kommissionen och rådet avser när det gäller insatserna i Afghanistan och Mellanöstern.
Detta är avgörande för att vi skall kunna lösa budgetproblemen när det gäller utrikesutgifterna.
Vår bedömning är att det finns för litet resurser.
Det är ett strukturellt problem att vi har för litet resurser i kategori 4, dvs. utgifter för utrikespolitik och bistånd.
Vi behöver någon form av tillförsel av nya resurser.
Detta skulle kunna ske i enlighet med de förslag som kommissionen har lagt fram, men som vi vet att rådet inte tycker om, beträffande ett särskilt flexibilitetsinstrument för de externa utgifterna.
Europaparlamentet har också framfört ett annat alternativ i sammanhanget, nämligen en mer aktiv användning av katastrofbiståndsreserven.
Det skulle vara mycket bra om vi kunde åstadkomma en lösning av detta i juli.
Diskussioner om utvidgningen kommer troligen att bli den dominerande frågan i juli.
Vi måste framför allt diskutera de administrativa resurser som behövs för att vi skall kunna förbereda utvidgningen i EU: s institutioner.
Jag vill betona att vi är noga med detta.
Utvidgningens tidsplan måste hållas.
Förberedelserna måste därför starta så snart som möjligt.
Det är mycket viktigt att nå en uppgörelse om de administrativa utgifterna i kategori 5 i juli månads förlikning.
Att vi prioriterar utvidgningen innebär dock inte att vi bara automatiskt kan spä på med mer pengar när det gäller personal och andra administrativa utgifter.
Vi måste också kunna visa att vi kan genomföra aktiva, nya prioriteringar särskilt inom administration.
Inom EU måste vi, liksom inom varje modern förvaltning, visa att vi kan utveckla våra arbetssätt, att vi kan omprioritera samt att vi kan bli mer effektiva och moderna innan vi begär mer pengar.
Budgetutskottet har därför bestämt sig för att säga nej till användningen av flexibilitetsinstrumentet i kategori 5.
Vi menar att det inte stämmer med reglerna.
Utgångspunkten bör inte vara att vi skall använda flexibilitetsinstrument.
Vi vet nu att kommissionen begär medel för 500 nya tjänster för att hantera utvidgningen.
Jag är övertygad om att dessa tjänster behövs, men vi måste ändock ställa en rad frågor innan vi bara säger ja till en sådan ökning.
I dag arbetar över 800 personer i kommissionen med utvidgningen, varav ungefär 300 i DG Enlargement.
När den stora utvidgningsomgången är klar, måste det vara möjligt att fördela om dessa resurser till arbete med den utvidgade unionen.
Vi behöver således ytterligare bakgrund innan vi bara kan säga ja till en automatisk ökning med 500 tjänster.
Detsamma gäller för Relexreformen.
I reformen av administrationen av utrikes- och biståndspolitiken lovade man redan 2000 att det skulle göras en ytterligare reformering 2002 och en översyn.
I kommissionens Annual policy statement har det utlovats en ytterligare översyn över Relexdirektoratens samarbete och effektivitet.
Vi vill se resultat på dessa punkter innan vi säger ja till 500 nya tjänster.
Vi lanserar också två nya projekt.
Det gäller ett projekt om ett utvidgat gränsregionsprojekt med småföretagssamarbete i hela unionen och ett projekt om förenkling av hela unionens administration.
Det är ett utomordentligt angeläget projekt.
(Applåder)
