# ID: svediakorp-gov427084
# author: Lamy (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,120
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Som föredraganden angivit så har vitboken om Europeiska unionens transportpolitik kastat ljus över de betydande förseningar som man stött på vid genomförandet av de transeuropeiska transportnäten, i synnerhet när det gäller en del av de mest ambitiösa tioårsprojekten och mer specifikt när det gäller järnvägsförbindelser i bergsområden, som Brenner eller Lyon-Turin.
Dessa projekt, vilka fullt ut stämmer överens med prioriteringarna för den hållbara utvecklingen, tillhör de mest komplexa både ur teknisk synpunkt och med avseende på deras finansiering.
Dessutom har, som ni poängterat, betydande förseningar likaså konstaterats när det gäller förbättring eller uppbyggnad av infrastruktur som förbinder Europeiska unionen med kandidatländerna.
Inom området för energi har det senaste meddelandet om infrastruktur på detta område identifierat ett flertal felande länkar i elöverföringen mellan medlemsstaterna, och Europeiska rådet i Barcelona har fastställt ett mycket ambitiöst mål om en gränsöverskridande överföringskapacitet på minst 10 procent av Europeiska unionens produktionskapacitet till år 2005.
När det gäller stöd till alla dessa projekt, vars nödvändighet inte förnekas, medger budgetförordningen för de transeuropeiska nät som för närvarande är i kraft en samfinansiering av studierna med 50 procent och av arbetena med 10 procent, och den senare gränsen får inte i något fall överskridas.
Om man gör en bedömning av tillämpningen av förordningen är det tydligt att gränsen på 50 procent för studierna utgör en verklig sporre medan gränsen på 10 procent är för låg om man vill starta projekt och locka privata investerare när så är möjligt.
I detta perspektiv och i linje med vitboken om politiken när det gäller transportproblemen, och de önskemål som formulerades av Europeiska rådet i Göteborg när det gäller ökat ekonomiskt stöd till järnvägsprojekt, syftar det förslag om revidering av budgetförordningen som ni granskar i dag till att höja taket för ekonomiska gemenskapsstöd inom ramen för transeuropeiska nät till 20 procent när det gäller järnvägsprojekt över gränserna som korsar naturliga hinder och när det gäller projekt för avskaffande av flaskhalsar i järnvägsnätet.
Detta skall ske på samma sätt som redan föreskrivs i den nuvarande förordningen för projekt för satellitnavigation, som t.ex.
Galileo-projektet.
Detta stöd på 20 procent kommer även att tillämpas för gränsöverskridande transportinfrastrukturer mot kandidatländerna, för att möta den förutsebara ökningen av trafiken mellan dessa länder och Europeiska unionens länder.
Ytterligare 100 miljoner euro kommer dessutom att reserveras för dessa projekt, avseende samliga transportsätt, med som främsta syfte att förbättra säkerheten på trafikleder i allmänhet och på just dessa trafikleder, samt att avskaffa flaskhalsar.
På området för energi kommer den ökade stödnivån att tillämpas för de tolv prioriterade projekt som kommissionen har fastställt i sitt senaste meddelande om energiinfrastruktur, och där den ekonomiska lönsamheten inte alltid är given.
Målet är följaktligen klart.
Det består i att göra det möjligt för det ekonomiska gemenskapsstödet att fullt ut spela sin roll av katalysator även under projektens genomförandefas, och att göra investeringar i gränsöverskridande energi- och transportinfrastrukturer mer lockande för privata finansiärer.
När det gäller ändringsförslagen och själva betänkandet skulle kommissionen först och främst vilja tacka Turchi, eftersom det betänkande han har arbetat med vidhåller, och t.o.m. förstärker, räckvidden hos många av aspekterna i vårt förslag.
När det gäller de ändringsförslag som lagts fram, dvs. de 15 ändringsförslagen, ser sig kommissionen dock tvungen att avvisa ändringsförslag 2 eftersom det påverkar vår initiativrätt; ändringsförslag 12 eftersom det uppstått genom ett tolkningsfel som jag kommer att återkomma till; ändringsförslag 14 som upprättar krav som faller utanför förordningens tillämpningsområde, och ändringsförslag 15 som innebär en grundläggande förändring av karaktären på kommissionens förslag eftersom det utesluter energifrågan.
Det finns andra ändringsförslag som kommissionen delvis kan godkänna, men endast delvis: ändringsförslag 3 vars formulering ger upphov till förvirring eftersom energiprojekten i sin utvecklingsfas redan inom det nuvarande systemet kan beviljas ett stöd på upp till 50 procent; ändringsförslag 7 där vi inte kan godkänna andra och tredje avdelningen eftersom de är resultatet av en förväxling med strukturfonderna.
Dessa senare utgör i själva verket fleråriga program, vilket inte är fallet när det gäller budgeten för de transeuropeiska näten där besluten fattas på en årlig basis.
Samma anmärkningar gäller för övrigt ändringsförslag 12 som jag talade om för en liten stund sedan.
Låt oss inte, herr Turchi, blanda ihop de transeuropeiska näten med regionala utvecklingsfonden.
När det gäller ändringsförslag 8 har jag tre anmärkningar.
Först och främst är kommissionen överens när det gäller införandet i artikel 5.3, bland kriterierna för att bevilja stöd med upp till 20 procent, av de aspekter som är knutna till säkerheten.
Kommissionen kan däremot inte acceptera hänvisningen till intermodalitet när det gäller vägar och inre vattenvägar.
Denna definition är alldeles för vag och skulle kunna öppna möjligheter till en högre finansieringsnivå, särskilt när det gäller vägprojekt.
Detta ingår, tvärtemot den önskan som under denna diskussion ännu en gång uttryckts av Bradbourn, inte i gemenskapens prioriteringar.
Jag vill slutligen rikta er uppmärksamhet mot det faktum att kommissionens förslag endast avser två sektorer, transportsektorn och energisektorn.
Vad beträffar telekommunikationssektorn kan kommissionen med tanke på de grundläggande skillnader som existerar mellan denna sektor och de två sektorer som jag nyss nämnt inte acceptera att förslaget skall omfatta även telekommunikationssektorn, vilken redan nu har höjda finansieringsnivåer.
Jag kommer nu till ändringsförslag 10.
Kommissionen stöder fullt ut förslaget att omvandla den ekonomiska kommittén för transeuropeiska nät till en sorts rådgivande kommitté.
Vi kan däremot inte godkänna det ändringsförslag som syftar till att föreslå att en företrädare för Europeiska investeringsbanken (EIB) samt företrädare för kandidatländerna skall vara närvarande i form av observatörer utan rösträtt, eftersom detta strider mot det kommittéförfarande som vi alla är bundna till.
Kommissionen kan när det gäller ändringsförslag 13, liksom när det gäller ändringsförslag 8, godkänna den del som handlar om att främja säkerheten, men inte resten av ändringsförslaget.
Slutligen kan kommissionen av de 15 ändringsförslagen godkänna alla dem som jag inte har nämnt, dvs. nr 1, 4, 5, 6, 9 och 11, när så behövs med några redaktionella ändringar eftersom de går i riktning mot en förstärkning av vårt förslag och dess räckvidd.
Jag skulle särskilt vilja understryka att vi delar Europaparlamentets oro beträffande nödvändigheten av att inom ramen för nästa budgetplan uppnå en budget som lever upp till de ambitioner som vi alla har satt väldigt högt när det gäller de transeuropeiska transport- och energinäten.
