# ID: svediakorp-gov427077
# author: Turchi (UEN) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 859
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman!
De transeuropeiska nätverken är en av motorerna som skapar konkurrenskraft och sysselsättning i vår Europeiska union.
Vid Europeiska rådets möte i Essen i december 1994 antogs en lista med 14 prioriterade projekt, vilket innebar en klar politisk viljeyttring.
Gemenskapen och Europeiska investeringsbanken har ställt upp en rad finansiella instrument för att dessa mål skall kunna nås.
Huvudmålet med gemenskapsstödet till transeuropeiska nätverk är att bidra till att övervinna de finansiella hinder som kan dyka upp när ett projekt dras i gång.
För närvarande är gemenskapsstödet i princip begränsat till 10 procent av de allmänna kostnaderna, förutom i programmet Galileo som kan få upp till 20 procent av sin finansiering från gemenskapen.
Återstående kostnader skall samfinansieras via lokala, regionala och nationella budgetar.
Tyvärr fortskrider inte arbetet med den snabbhet vi förväntade oss: av de 14 specifika projekt som antogs vid toppmötet i Essen har bara tre genomförts.
Ytterligare sex bör vara genomförda senast 2005, och gällande de återstående fem, slutligen, har det inte getts någon klar tidsgräns.
Vilka är då problemen?
Först och främst har investeringstakten varit för långsam, och kommissionen anser att det är mycket osannolikt att nätverket kommer att färdigställas om inte finansieringsprocenten ökas från och med nu och fram till 2010, särskilt när det gäller järnvägsdelen.
De största förseningarna gäller gränsöverskridande projekt, eftersom medlemsstaterna har prioriterat finansieringen av de lokala delarna av det transeuropeiska nätverket.
Dessa förseningar kan i huvudsak tillskrivas bristen på en samordnad planering, bedömning och finansiering av den gränsöverskridande infrastrukturen.
Å andra sidan tillåter inte gemenskapens ekonomiska resurser och rättsliga instrument att vi ingriper självständigt för att snabba på dessa projekt, eftersom de nationella myndigheterna enligt fördraget är de som skall genomföra projekt på medlemsstaternas territorium.
De områden som är hårdast drabbade av kvarvarande flaskhalsar är de internationella korridorerna där den nord-sydliga trafiken är starkt koncentrerad, de naturliga hindren Alperna och Pyrenéerna, utkanterna av de viktigaste urbana och kommersiella centren, där den regionala långdistanstrafiken och lokala trafiken möts och koncentreras, samt vissa av Europeiska unionens gränser, särskilt de mot kandidatländerna till utvidgningen.
Därför föreslår kommissionen att gemenskapens verksamhet och projekt skall fokuseras på att minska dessa flaskhalsar.
När det gäller genomförandet har kommissionen under de senaste åren kunnat hålla en relativt hög takt, och från och med 2002 håller också förseningarna på att minska.
Kommissionen har därför föreslagit att de allmänna villkoren för beviljande av gemenskapsstöd till transeuropeiska nätverk skall ändras.
Stödet skulle öka från 10 till 20 procent för att skapa en hävstångseffekt och framför allt locka till sig privata investeringsmedel.
Denna ändring skulle gälla tre slags projekt: de gränsöverskridande järnvägsprojekten som korsar naturliga hinder som Alperna och Pyrenéerna, de projekt som syftar till att eliminera klart identifierade flaskhalsar vid gränserna till kandidatländerna och de tolv prioriterade projekten på energiområdet.
De första två kategorierna faller inom ramen för de transeuropeiska transportnäten, som de definierades i beslut 1692 från 1996.
Ett tillägg på 100 miljoner euro skulle göras till den budgetpost som gäller de transeuropeiska transportnäten - B5-700 - för åren 2003-2006 för att komplettera det stöd som ges via ISPA.
Således skulle de finansiella resurserna till de transeuropeiska nätverken och avsättningarna under perioden 2000-2006 ses över.
Slutligen föreslår kommissionen att 50 miljoner euro av de nuvarande resurserna för de transeuropeiska transportnäten skall överföras till gränsöverskridande projekt.
När det gäller Galileo skall samfinansieringsgraden förbli 20 procent som tidigare.
Vilka är då mina synpunkter på detta?
Ändringsförslagen 1, 3, 5 och 6 ställer upp en allmän ram och balanserar kommissionens förslag, i vilket man tenderar att bara betona vikten av de projekt som har med kandidatländerna att göra.
I ändringsförslag 2 ber vi kommissionen att göra en bedömning av medlemsstaternas ansvar.
I ändringsförslag 4 inför vi möjligheten för de stater som så önskar att ta till privat kapital och betonar att också projektens ekonomiska och sociala mervärde och deras förenlighet med målet om en hållbar rörlighet skall vara urvalsgrunder.
I ändringsförslag 7 slår vi fast att ökningen av de ekonomiska resurserna ryms inom budgeten och inte medför nedskärningar i andra program.
Jag ber då kommissionen att samråda med den budgetansvariga myndigheten innan den gör omfördelningar inom de transeuropeiska transportnäten.
I ändringsförslag 8 om de transeuropeiska transportnäten fastslår vi att det nätverk som skall genomföras är det som beslut 1692 / 96, taget den 23 juli 1996, handlar om.
I ändringsförslag 9 bemyndigar vi kommissionen att återkräva de resurser som har beviljats för projekt som inte genomförs inom tio år.
Ändringsförslag 10 gäller kommittéförfarandet och ändringsförslag 11, slutligen, handlar om den så kallade Sunsetklausulen.
Jag hoppas att denna framställning har varit uttömmande, trots att tidsbegränsningen har gjort att jag måste fatta mig kort, och jag hoppas att vi skall kunna fullborda de transeuropeiska nätverken, inte bara för vår egen skull utan för Europas framtid.
