# ID: svediakorp-gov427057
# author: Valdivielso de Cué (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 295
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
För det första vill jag gärna tacka Ayuso för det utmärkta arbete hon genomfört.
Som ni vet är målet för detta direktiv på skatteområdet att fastställa en gemenskapsram som ger medlemsstaterna möjlighet att tillämpa differentierade skattesatser till fördel för biobränslen.
Om jag koncentrerar mig på innehållet i kommissionens förslag till direktiv, innehåller det förslag till en rad åtgärder som i sin helhet är balanserade och välstrukturerade.
Emellertid anser jag att varje medlemsstat skall ha maximal frihet att fastställa nivån för minskningar av punktskatter, det vill säga, för att främja detta slags bränslen och inte fastställa en minimiskattesats.
Jag är övertygad om att alla Europeiska unionens medlemsstater under de kommande åren kommer att försöka nå den minskning av utsläppen av koldioxid som vi har fastställt fram till år 2020 inom ramen för Kyotoprotokollet, och alltefter omständigheterna kommer en del länder att lägga mer tonvikt på användning av biobränslen och andra på vindkraft, och så vidare.
Av den anledningen anser jag att det är absolut nödvändigt att göra direktivet mer flexibelt.
Dessutom behövs det inte sägas att varje medlemsstat självständigt kan bestämma till vilken punkt förlorade inkomster via punktskatter kompenseras om man genom detta minskar sina utsläpp av koldioxid.
I det här sammanhanget fruktar jag att detta är det enda sättet som rådets förslag kommer att lyckas på, och som ni vet råder det mycket skilda meningar om den här frågan.
När det gäller politiken för information och öppenhet mellan institutionerna i allmänhet är jag en stark förespråkare för - särskilt när det gäller de känsliga miljöfrågorna, som är dubbelt viktiga - att vi alla får detaljerad information om utvecklingen av de olika programmen.
