# ID: svediakorp-gov427022
# author: Savary (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-07-01
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 996
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Jag ber om ursäkt för min sena ankomst.
Jag trodde mig vara inbokad senare, men min kollega Karla Peijs var ytterst överbevisande och jag får tacka henne och skattar mig lycklig över hennes stöd.
Det rör sig om ett ytterst svårt betänkande, som redan i hög grad är bekant för medlemmarna av utskottet för transport och turism, eftersom det redan har misslyckats två gånger.
Vi ställs inför meningsskiljaktigheter som skapar klyftor som vi inte är så vana vid, som är mer geografiska än politiska, mellan å ena sidan länder i periferin som önskar tillåta trafik och å andra sidan kärnområdesländer och transitländer som vill förbjuda trafik.
Jag var under en tid rädd för att man skulle söka sig fram till ett motstridigt konsensus där alla skulle avvisa detta direktiv, antingen för att man ville tillåta trafik eller för att man ville ha friheten att förbjuda detta.
Jag tror att man slutligen efter flera års arbete, tack vare ett förslag från kommissionen som redan utgör en kompromiss, har nått fram till en bra jämvikt.
Den enda fråga som återstår mellan oss, mellan dem som vill avvisa detta direktivförslag och de övriga, gäller huruvida man bör lagstifta i denna fråga.
Jag tror personligen att man bör göra detta.
Den rådande situationen är i själva verket fullständigt anarkistisk.
Den ger upphov till akuta problem överallt i länderna och i synnerhet vid gränserna.
Datum för införande av förbud existerar bara i sju av åtta länder och de är inte samordnade, ger upphov till olagliga parkeringar på motorvägarna, och ibland till och med på motorvägsparkeringarna.
De resulterar i att lastbilsförarna mycket ofta hålls borta från sin hemort eftersom man inte kan planera, och slutligen komplicerar de i hög grad organiseringen av logistikkedjan för transportföretagen även ur ekonomisk synpunkt.
Denna lagstiftning framstår för mig som absolut nödvändig.
I första hand eftersom det förefaller som om vi besitter de nödvändiga rättsliga grunderna.
Det är i allra högsta grad paradoxalt att den europeiska vägsektorn, som var den första sektor som bildades inom det europeiska transportområdet, i dag åter verkar bli en tilläggssektor.
Europaparlamentet skulle sända ut ett högst felaktigt budskap om man sade att avdelningen? Transporter? i EG-fördraget inte längre gick att tillämpa på vägtransporter.
Hur skulle vi då göra för att den i morgon skall kunna tillämpas på järnvägstransporter, den marina sektorn och på alla andra sektorer?
Jag är personligen väldigt positivt inställd till att det europeiska transportområdet skall sättas i verket och till att det skall leda oss mot en politik som för övrigt redan förebådats i vitboken, vilket jag anser är ett gott skäl.
Man kan dock notera att det finns ett annat skäl som är ännu viktigare.
Det existerar i dag inte någon rättslig säkerhet när det gäller dessa förbud mot trafik under helgerna, och de länder som - jag riktar detta till er som vill avvisa förslaget - vill genomföra en unilateral skärpning av detta förslag skulle riskera rättsliga påföljder, och bli föremål för eventuella åtgärder som uteslutande skulle grunda sig på principen om fri rörlighet och icke-diskriminering, och med stor sannolikhet utgöra ett hot mot en del av de förbud som existerar i dag, såväl som mot den förordning från 1998 som vanligtvis kallas? fraise? -förordningen, och just införts i Frankrike för att man skall få igång lastbilstrafiken i Mont Blanc-tunneln.
Jag anser följaktligen att det handlar om en säkerhetsgaranti för alla de länder som infört förbud.
Jag erinrar dessutom om att kommissionens förslag är ett förslag som legaliserar de för närvarande strängaste förbuden, dvs. dem i Österrike och Tyskland, men gör det möjligt för övriga länder att själva bestämma om de vill anpassa sig eller inte.
I själva verket är det ett system som går mot en överensstämmelse med de tyska och österrikiska förbuden, men med mycket betydelsefulla dispenser (oavsett om några sådana meddelats eller ej).
Det är i själva verket ett undantagssystem, och jag kommer att överlämna mitt personliga bidrag till Peijs för att be om införandet av ett undantag för färska trädgårdsprodukter och blommor, eftersom jag anser att det är produkter som håller dåligt.
Här ryms kort sagt en stor flexibilitet samtidigt som förbuden mot tung godstrafik under helgerna tryggas.
Jag som lever i en region där belastningen av tung godstrafik är stor vill ogärna träda fram och förklara för min befolkning att Europaparlamentet inte vill ha ett förbud mot tung godstrafik under helgerna, något som naturligtvis skulle vara ett mycket stort steg tillbaka.
Jag gläder mig åt att utskottet för transport och turism äntligen har lyckats finna ett modus vivendi.
I morgon skall vi granska de 21 ändringsförslag som röstats fram i utskottet och 18 nya ändringsförslag.
Jag tror att det är viktigt att man inte gör sådana ändringar i texten att jämvikten rubbas, och skulle personligen vilja rekommendera att man avvisar de ändringsförslag som lagts fram av Gruppen för demokratiernas och mångfaldens Europa (30, 28 och 31), i vilka föreslås att man i sista hand bör återuppta kommissionens projekt, vilket avvisades 1998:? endast på söndagar? är alldeles för lite.
För det andra tänker jag föreslå att man även skall avvisa ändringsförslag 22 och 23, vilka har lagts fram av Europeiska, liberala, demokratiska och reformistiska partiets grupp, och vilka tvärtom skulle få effekten att kommissionen på ett fullständigt legitimt sätt skulle få se sin makt växa i förhållande till vad som föreskrivs i texten.
Slutligen är jag enig med Peijs beträffande det faktum att en del ändringsförslag förvanskar texten och att man inte bör ge sig in på detta.
