# ID: svediakorp-gov426954
# author: Martínez Martínez (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 370
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Den rättegång som har genomförts mot 140 medborgare i Ekvatorialguinea är en fars som Europeiska unionen inte kan förbli stillatigande inför.
Den totalitära regim som styr i Malabo har velat göra sig av med dem som skulle kunna utgöra ett demokratiskt alternativ.
Det är sant att detta för några skulle ha inneburit att motståndarna avrättades, och det är även riktigt att det faktum att landet har blivit medlem av AVS-gemenskapen, eftersom man har undertecknat Cotonouavtalet, har lett till att regeringen i ökad grad respekterar reglerna för rättsstaten och att en rättegång genomförts vid vilken internationella observatörer tilläts närvara.
Rättegången har dock visat sig vara ett groteskt montage i fråga om bristen på juridisk legitimitet.
Det talades om en komplott för att störta regimen och till och med för att mörda statschefen, utan att man kommit med det minsta bevis.
Vittnen och svarande har brutalt torterats, åklagaren höjde det första straffet med åtta dödsdomar till arton, och i det slutliga domstolsutslaget, som var mindre extremt, dömdes dock de huvudanklagade till långvariga fängelsestraff, och därigenom undanröjde man dessa personer som kunde bli starka motståndare i en valkamp.
Kontrasten mellan diktaturens aktörer, domare, statsministerium, poliser och så vidare, och svarandena och advokaternas beundransvärda värdighet är uppseendeväckande.
Det är mycket underligt att inget av vittnena eller svarandena bekräftade vid rättegången att vittnesmålen hade tvingats ur dem på polisstationer, trots de övergrepp som begåtts.
Jag vill för det första klart och tydligt ge uttryck för vår avsky inför en regim som är lika korrupt som otidsenlig, och förklara vår solidaritet och vårt förtroende för Ekvatorialguineas demokratiska framtid.
Där finns människor med obestridliga förtjänster och övertygelse som utan tvivel utgör en bättre framtid för landets folk.
Det är på denna framtid som Europeiska unionen bör satsa, utan att fastna i kalkyler som innebär att unionen förråder sina egna värden.
För tillfället finns det klausuler i Cotonouavtalet som vi bör aktivera för att man skall förstå i Malabo att ageranden som den rättegång jag tog upp helt enkelt är oförenliga med landets associering till Europeiska unionen.
