# ID: svediakorp-gov426919
# author: Meijer (GUE/NGL) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 225
# sentences: 11
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(NL) År 1989 betraktade sig Västeuropa som vinnare i en långvarig konflikt.
Den segern skulle krönas med införlivandet av öst.
Många av invånarna ville det, med förväntningar om omfattande ekonomiskt stöd och annalkande rikedomar.
Nu när 2004 närmar sig visar det sig hur svår anslutningen av nya medlemsstater är.
Många av svårigheterna har med pengar att göra.
Vår jordbrukspolitik, som befrämjar storskalighet och som på konstgjord väg håller livsmedelspriserna nere för att bromsa arbetstagarnas lönekrav, blir för dyr om de små bönderna i Polen får vara med.
Våra regionala fonder, alla de pengar från de rika medlemsstaterna som byråkratin i Bryssel pumpar tillbaka till samma rika medlemsstater, skulle på grundval av de nuvarande kriterierna gå nästan uteslutande till de nya medlemsstaterna, framför allt på bekostnad av de områden i Spanien, Portugal och Grekland som nu ännu är de fattigaste.
Pengarna som reserverats för anslutningen fördelas över ett mycket större antal kandidatländer än vad man förutsett till en början.
Snart kommer det inte att finnas några pengar att pumpa runt mellan de rika medlemsstaterna i propagandasyfte.
Fattiga medlemsstater vill jag precis som föredraganden skydda mot en roll som nettobetalare, men att utan vidare friställa nykomlingar från att betala för att locka med dem verkar överdrivet.
