# ID: svediakorp-gov426841
# author: Liikanen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-13
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 590
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FI) Herr talman!
I mars år 2000 gav Europarådet vid sitt möte i Lissabon företagsverksamheten en central ställning när det gällde att uppnå EU: s strategiska mål.
Med hjälp av företagsverksamheten kan man utnyttja de möjligheter ekonomin erbjuder, och på så sätt skapa ett välstånd med vars hjälp samhälleliga mål kan uppnås.
Ett resultat av mötet i Lissabon var en europeisk rättsakt om småföretagen.
Dess utgångspunkt var att småföretagen utgör en viktig källa för dynamik, innovation och företagsamhet.
Förra vintern bekymrade vi oss över att företagsamhetens centrala betydelse riskerade att glömmas bort.
Så har emellertid inte skett.
Vid Europarådets möte i Barcelona i mars konstaterade rådet igen hur viktig företagsverksamheten var och ratificerade dess särställning, samt uppmanade medlemsstaterna att påskynda genomförandet av stadgan om småföretag.
Samtidigt offentliggjorde kommissionen sin rapport om konkurrenskraften år 2002.
I den framgår hur långt ifrån USA: s produktivitet EU är.
Därför är nivån på bruttonationalprodukten per capita i EU bara 65 procent av USA: s nivå.
Det finns många orsaker till den svaga konkurrenskraften i Europa, men i rapporten betonar man den låga utnyttjandenivån för de investeringar som gjorts inom informations- och kommunikationstekniken.
Följderna av denna brist kan ses i industrin men även inom servicenäringarna.
Bristen på yrkeskunnig arbetskraft inom EU hindrar också ett effektivt utnyttjande av investeringarna i informations- och kommunikationstekniken.
Den oroväckande slutsatsen i rapporten om konkurrenskraften år 2002 är att om inte EU avlägsnar alla hinder kan det inte nå de mål som uppställdes i Lissabon.
I sitt betänkande presenterar Dominique Vlasto ett flertal åtgärder med vars hjälp vi skulle kunna förbättra EU: s konkurrenskraft och undvika detta resultat.
Till sist vill jag betona fem saker: För det första är grunden för EU: s konkurrenskraft dess inre marknad.
Det finns ännu mycket att göra för att tjänsterna inom den inre marknaden skall förverkligas.
Avregleringen av finansieringsmarknaden underlättar finansieringsutbudet för företagen.
För det andra bör stadgan om småföretagen målmedvetet förverkligas.
Det finns tecken på framsteg men medlemsstaterna får inte förspilla någon tid.
För det tredje betyder den förbättrade lagstiftningen att effekterna av varje förslag till rättsakt bör undersökas.
Förra veckan lade ju kommissionen fram ett förslag om det här, och jag är mycket nöjd över ledamöterna Chichesters och Titleys inlägg i frågan.
För det fjärde bör allt som är möjligt göras för att informations- och kommunikationstekniken utnyttjas.
Det räcker inte med att påvisa att informations- och kommunikationstekniken påskyndar ekonomin i USA, man måste också vidta de nödvändiga åtgärderna.
Slutligen bör vi skapa en gynnsam miljö för företagsamheten.
Man måste ta risker och samhället bör uppmuntra till det.
Jag skall återkomma till det här ämnet i grönboken.
Alla dessa åtgärder är politiska.
Vi måste koncentrera oss på att få in den politiska aktiviteten på rätt spår, och på så sätt kan vi få fram en lämplig verksamhetsmiljö för företagen och inte bara inrikta oss på småskaliga projekt - hur lönsamma de än må vara.
Eftersom betydande finansiering på EU-nivå behövs har vi redan tillgång till de medel som behövs.
Jag tackar Dominique Vlasto för att hon pekar på de viktiga delområden inom politiken där det behövs framsteg.
Vi är slutligen tvungna att förbättra den politiska verksamheten, och på så sätt kan vi ställa upp målet från Lissabon på ett avstånd som vi kan nå.
