# ID: svediakorp-gov426781
# author: Berenguer Fuster (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 688
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Vi befinner oss i slutstadiet av ett initiativ från kommissionen, som jag tycker är bra, och som syftar till att harmonisera lagstiftningen inom området försäkringsförmedling.
Initiativet behandlar ett område som hittills inte har samordnats.
Nu täpper vi till den luckan och det tror jag är positivt, för när det gäller försäkringar haltar den inre marknaden om det inte finns några gemensamma regler för de kommersiella näten.
Om försäkringsbolagen kan verka gränsöverskridande inom hela unionen, är det också absolut nödvändigt att de som erbjuder tjänsterna har gemensamma normer att följa beträffande den fria etableringen och den fria rörligheten för tjänster på den inre marknaden.
Men det räcker inte med det, utan det behövs också en samordning av vår lagstiftning för att vi skall nå en hög standard på konsumentskyddet inom ett område som detta, där det råder en rejäl obalans mellan den information som säljaren respektive köparen har.
Även det behovet tillgodoses i det här förslaget till direktiv.
Parlamentet antog vid första behandlingen sammanlagt 40 ändringsförslag, även om vissa av dem antogs med knapp majoritet.
I den gemensamma ståndpunkten antogs, antingen ordagrant eller åtminstone till innehållet, drygt hälften.
Vid den andra behandlingen har parlamentet nu åter tagit upp vissa av de ändringsförslag som tidigare inte godkänts, även om de, enligt min uppfattning, har behandlats på ett sätt som antyder att de kommer att godkännas av de andra institutionerna.
Jag skulle i det här sammanhanget vilja göra en kritisk analys av medbeslutandeförfarandet.
En sådan analys väcker tanken att om vi generaliserar det förfarandet varken kan eller bör det leda till en onödig förlängning av handläggningen.
Inte heller bör det leda till att de institutioner som delar den lagstiftande makten var och en håller på sin ståndpunkt utan att kunna komma fram till vettiga överenskommelser, även om de utgår från olika ståndpunkter.
Om ett avtal kan nås utan behov av förlikningsförfarandet underlättar det naturligtvis processen, och jag tror inte att det kommer att behövas någon förlikning i handläggningen av det här direktivet, eftersom parlamentet har visat förmåga att till fullo delta i lagstiftningsprocessen och samarbeta med övriga institutioner utan att processen för den skull har förlängts.
Men medbeslutandeförfarandet har också sina problem, och det kanske allvarligaste av dem är systemet med debatter i parlamentet.
Till skillnad mot hur det går till i andra parlament, debatterar vi här inte för eller emot förslagen, och följaktligen känns det som om varje ansträngning att propagera för vad som är bra eller dåligt med olika ändringsförslag är en onödig ansträngning.
Trots detta kan jag inte låta bli att åtminstone försöka lägga fram orsakerna till att jag motsätter mig eller föreslår er att rösta mot vissa ändringsförslag som antagits av utskottet för ekonomi och valutafrågor.
Jag hoppas att mina ansträngningar ger resultat, för en spansk tänkare har sagt att fruktlösa ansträngningar leder till melankoli, och jag har inte lust att bli melankolisk så här sent på kvällen.
Jag motsätter mig ett godkännande av ändringsförslagen 2 och 14 som antogs i utskottet för ekonomi och valutafrågor.
Och jag motsätter mig, med all den energi jag kan uppbringa inför mina ärade kolleger, innehållet i ändringsförslag 2 av flera orsaker, framför allt tekniska.
Ändringsförslaget avser att undanta vissa antaganden från harmonisering vilka, om de skulle bli godkända, skulle strida mot andra punkter i direktivet.
Andra punkter som dessutom, ärade kolleger, till sin utformning redan har godkänts av rådet och kommissionen som en konsekvens av de ändringsförslag som parlamentet beslutade om i första behandlingen.
Hur skulle vi kunna anta ett ändringsförslag som går emot våra egna texter?
En annan, inte mindre viktig orsak är att ändringsförslag 2 avser att undanta vissa förmedlingsantaganden från harmonisering.
Detta skulle få till följd att en stor del av försäljningen av försäkringar hamnar utanför de mekanismer för konsumentskydd som direktivet innehåller, och detta är oacceptabelt.
