# ID: svediakorp-gov426778
# author: Santos (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 419
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Skatteflykt och skattebedrägeri som strider mot skattereglerna är tyvärr vanligt i alla Europas länder.
Skatteflykt och skattebedrägeri utgör en specifik nationell dimension i alla länder som bidrar till deras kultur och är beroende av deras medborgaranda, men det finns också en överstatlig dimension som rör användandet av sofistikerade metoder och sätt att komma undan lagen.
Det hänger klart och tydligt på varje land att utveckla adekvata åtgärder för att eliminera skatteflykten, men en del av denna stimulans bör utgå från unionens politik.
I Portugal t.ex. vet vi tack vare vetenskapligt noggranna studier att vi varje år förlorar mer än 25 procent av skatteintäkterna.
Det skulle därför räcka med att få tillbaka ungefär en tredjedel (4 000 000 000 euro) av dessa skatteintäkter för att vi inte skulle ha några som helst problem med att uppfylla de fastställda målen i stabilitets- och tillväxtpakten, och särskilt vid balanseringen av de offentliga finanserna 2004.
Och detta förstås utan att ta hänsyn till de sociala skadeverkningar som följer på orättvisa och ojämlika villkor - dvs. ojämlikhet - som ett så tillåtande skattesystem möjliggör och underbygger.
Mot bakgrund av detta är alla gemensamma åtgärder som vidtas för detta, och särskilt fortsättningen av ett aktualiserat och förstärkt Fiscalis-program, inom ramen för de förslag som Europaparlamentet har lagt fram, vilket också gäller kandidatländerna, korrekta, välkomna och värda att stödja.
Skatteflykten och skattebedrägerierna har också en överstatlig dimension, och för att bekämpa dem räcker det inte med att harmonisera tekniska beteenden eller att göra administrativa förfaranden lika - även om det är viktigt.
Det är viktigt att beslutsamt gå mot en harmonisering av den egentliga lagstiftningen.
Den ekonomiska och monetära unionen innebär förr eller senare att det kommer att finnas en liknande och harmoniserad skattemodell i alla länder.
Även om stegen och framskridandet på det här området måste vara försiktiga och stegvisa (med tillräckligt stöd från en gemensam politik, vilket innebär olika eftergifter), måste denna politik konkretiseras för att följa de mål som fastställdes för Europa vid toppmötet i Lissabon.
Då Europaparlamentet godtar att göra om Fiscalis-programmet som ett oundgängligt instrument för att den inre marknaden skall fungera effektivt, måste parlamentet också ge en tydlig indikation för detta, som inte blir något annat än den andra sidan av de krav på ekonomisk konkurrenskraft och konsolidering som vi som tur är ofta är beredda att göra.
