# ID: svediakorp-gov426734
# author: Zrihen (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 357
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Jag tar mig friheten att göra ett inlägg för att kommentera problemet med de asylsökande från länderna i Öst- och Centraleuropa.
Jag tycker att det problemet tydligt belyser frågan om Europeiska unionens förmåga att fastställa våra rättigheter och vår ställning på det asylrättsliga området, både som nuvarande och framtida EU-medborgare, inför den stora utmaning som ståndar:? Vilken utvidgning??.
Genom det protokoll om asylrätt som fogats till Amsterdamfördraget utesluts möjligheten för en medlemsstat i Europeiska unionen att beakta en asylansökan som lämnas av en medborgare i en annan medlemsstat.
Härigenom inför fördraget en diskriminerande åtgärd grundad på nationellt ursprung, till skada för EU: s medborgare.
Det strider mot artikel 3 i Genèvekonventionen, där en flykting definieras som? envar som hyser en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller politisk åskådning?.
Det bakomliggande resonemanget till att protokollet införlivats i fördraget är att man å ena sidan hävdar att medlemsstaterna respekterar rättsstaten, demokrati och mänskliga rättigheter och förfogar över inre och yttre lagliga möjligheter för att få kränkningar av dessa rättsprinciper att upphöra och å andra sidan att medlemsstaternas medborgare redan förfogar över sådana rättigheter i övriga medlemsstater, vilket gör asylrätten onödig - rätten till fri rörlighet, etableringsfrihet, rätten till bosättning och andra lagar i anslutning till medborgarskapet.
Vad skall man då säga om de senaste fördömandena av olika medlemsstater i Europadomstolen för mänskliga rättigheter, eller om rapporterna från Amnesty International som varje år kritiserar brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna i ett flertal medlemsstater?
Och hur kan man förutspå framtiden och med absolut säkerhet slå fast att nuvarande och kommande medlemsstater i Europeiska unionen är skyddade mot alla avarter?
Attityden mot minoriteterna är ett bra exempel.
Låt oss se till att varje människa kan hävda sin asylrätt i Europeiska unionen.
Låt oss se till att alla skall kunna få sin ansökan behandlad.
Vore inte det det bästa instrumentet för att kontrollera våra demokratiska åtaganden?
