# ID: svediakorp-gov426678
# author: Karamanou (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 697
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär, herr rådsordförande, mina damer och herrar kolleger!
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor antog den 18 april 2002 ett yttrande med Dybkjær som föredragande, ett yttrande som sammanställdes på grundval av de rapporter från kommissionen som lades fram i november 2001.
Broks i övrigt mycket viktiga betänkande innehöll tyvärr inte något av våra förslag om den rättsliga och sociala ställningen för kvinnor i kandidatländerna, och som ordförande för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor skulle jag till parlamentet vilja framföra mitt utskotts kraftiga ogillande.
Jag hoppas naturligtvis att de ändringsförslag som mitt utskott har lagt fram i samband med denna fråga kommer att godkännas i morgon.
I sitt yttrande betonade vårt utskott att antagandet av gemenskapens regelverk inom området för jämställdhet mellan män och kvinnor utgör ett ofrånkomligt villkor för anslutning, eftersom det i grunden är en fråga om mänskliga rättigheter.
Att institutioner inrättas samt att institutionell och administrativ kompetens stärks inom detta område utgör en grundläggande förutsättning för en fullständig tillämpning av gemenskapens regelverk.
Jämställdhet mellan könen utgör en grundläggande och oskiljaktig del av den ekonomiska, sociala och demokratiska utvecklingen och därför bör jämställdheten utgöra en riktlinje i utvecklings- och anslutningsförfarandet.
Kandidatländerna bör alltså säkra att regelverket före anslutningen tillämpas fullständigt och effektivt när det gäller jämställdhet mellan män och kvinnor.
Som bekant innehåller gemenskapens regelverk inom området för jämställdhet nio direktiv med avseende på lika lön och lika behandling på arbetsmarknaden, säkerhet och hälsa, arbete för gravida kvinnor, föräldraledighet, bevisbördan vid diskriminering och lika behandling i frågor som rör socialpolitik.
Vi anser dessutom att det för kandidatländerna är mycket viktigt med en utveckling eller en förnyelse av de rättsliga och administrativa strukturerna så att förutsättningar skapas för en effektiv tillämpning av gemenskapens regelverk.
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor har naturligtvis tagit hänsyn till de små framsteg man har lyckats göra i kandidatländerna, och framhållit sektorer där ytterligare förbättringar behövs.
Vi anser att en viktig beståndsdel i ett helhetsinriktat anslutningsförfarande bör utgöras av tillämpningen av effektiva åtgärder för att förebygga och bekämpa följande företeelser: Kvinnohandel, prostitution, sexuellt utnyttjande av underåriga samt barnpornografi i kandidatländerna, eftersom flera av dessa länder när det gäller dessa frågor fortfarande är ursprungsländer, genomfartsländer och mål för de internationellt organiserade nätverken för brott i samband med modern slavhandel.
Dessutom råder i vissa av kandidatländerna en problematisk situation beträffande barnen, en situation som utgör en direkt följd av brister i de sociala trygghetssystemen.
Som en del av anslutningsstrategin för säkrande av respekten för individens rättigheter och kvinnors värdighet uppmanas kommissionen att intensifiera sina ansträngningar i syfte att utplåna alla former av våld som drabbar kvinnor, samt att verkligen stimulera förbättringar av barns rättigheter och skyddet för barn.
Därtill behöver vi ett brett program för institutionella ingrepp och ekonomiskt stöd för att införliva dimensionen jämställdhet mellan könen i anslutningsförfarandets ekonomiska riktlinjer, så att de negativa följder motverkas som privatiseringar och nedskärningar i de offentliga sociala anslagen har för jämställdheten mellan könen.
Som bekant medför övergången till en marknadsekonomi stora påfrestningar för sysselsättningen i flera av kandidatländerna.
Detta faktum skapar en särskild oro för de negativa följder som denna övergång har för kvinnorna, eftersom de är de första offren för nedskärningar i budgeten inom sektorerna för barnomsorg och utbildning, samt inom de sociala trygghetssystem som stödjer förenandet av yrkeslivet och det sociala livet.
Kommissionen behöver verka för lämpliga offentliga och privata investeringar inom sociala sektorer i kandidatländerna för att underlätta och stärka kvinnors deltagande i de representativa institutionerna och i de beslutsfattande organen.
Inom detta område finns allvarliga demokratiska brister i samtliga kandidatländer.
Med utgångspunkt från detta begär vi av kommissionen att den skall informera oss om vad som har uppnåtts i kandidatländerna beträffande antagande av gemenskapens regelverk i fråga om jämställdhet.
Vi skulle också vilja att kommissionen informerar oss om i vilken utsträckning kandidatländerna har verkat för att en institutionell ram skall upprättas i samband med detta under samma tidsperiod?
(Talmannen avbröt talaren.)
