# ID: svediakorp-gov426670
# author: Volcic (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-12
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 376
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Herr talman!
Jag tycker att det verkar som om Broks betänkande är en utmärkt syntes, och att det anger en metod för framtida liknande åtgärder.
Den aktuella åtgärden - utvidgningen - bör genomföras så fort som möjligt.
Politikerna i de nya demokratierna, och i något fall den allmänna opinionen i något mindre omfattning, har intrycket av att det regnar litet mindre om man är med i Europa än om man står utanför.
Många små och utvecklade länder, bland dem Slovenien, har dock ibland farhågor och ser den fullständiga suveräniteten som ett instrument för att begränsa de starka och ekonomiskt aggressiva ländernas globaliseringseffekter.
Jag hoppas att Broks balanserade betänkande skall bidra till att återställa ett psykologiskt normaltillstånd, och sprida uppfattningen att vi går fram på rätt väg.
Jag tycker att de övergripande idéerna redan har granskats, så tillåt mig att tala enbart om Slovenien.
Extremt sammanfattat finns det två känsliga punkter som berör landet särskilt.
Slovenien anses höra till de kandidatländer som är mest förberedda, och man arbetar på att införliva kapitlen i gemenskapens regelverk.
I praktiken är dock de problem som framkommer desamma som vi har hört talas om i andra betänkanden.
På somliga områden ger ansträngningarna de resultat man hoppas på, men på andra förekommer det förseningar.
Ljubljana borde uppnå de fyra Maastrichtkriterierna inom utsatt tid genom att sänka inflationen, och det är inte litet.
Uppdateringen av fastighetsregistren, privatiseringen av bankerna: Allt detta ger intryck av vissa framsteg, framför allt frågan om bankerna, som tyder på en större öppenhet mot omvärlden.
Uppdateringen av fastighetsregistren borde däremot minska antalet civilmål som har samband med privatiseringen.
Sedan flera år upprepar Europeiska unionen envist uppmaningarna att snabba på förfarandena och avskaffa förseningarna på detta område.
Bryssel förstår emellertid att man i Slovenien oroar sig för att komma in i unionen under ogynnsamma förhållanden, eller rent av som nettobetalare.
De alltför provisoriska ersättningarna inom jordbruket lugnar inte.
Det verkar som om den slovenska tes enligt vilken man måste hitta solida mekanismer för strukturfonderna, de direkta subventionerna och andra frågor möter förståelse.
