# ID: svediakorp-gov426541
# author: Ribeiro e Castro (UEN) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 652
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Detta betänkande syftade till att revidera artikel 6 i parlamentets arbetsordning när det gäller: (a) konceptet medlemsstats behöriga myndighet för att begära upphävd immunitet; (b) adekvat förfarande för att kontrollera behörigheten hos den myndighet som begär att immuniteten upphävs för en ledamot som skall ställas inför domstol för brott; (c) det förfarande parlamentet skall följa för att bedöma en begäran om upphävd immunitet för ledamot; och (d) det förfarande som skall följas när parlamentet behöver bekräfta en ledamots parlamentariska immunitet.
Jag stödde initiativet helt och hållet med betoning på den del, som jag anser vara den viktigaste, där en betydande lucka i arbetsordningen får sin lösning, en lucka som illustreras väl av de fall som tas upp i MacCormicks betänkande, som vi debatterade och röstade om samtidigt: de fall där det inte var en medlemsstats myndigheter som begärde att immuniteten skulle upphävas, utan en ledamot som krävde en bekräftelse av sin status inför ett förfarande som innebär en kränkning av denna i en medlemsstat (eller som när det gäller det specifika italienska systemet, är det själva ledamotens sak, och inte myndigheternas, att väcka ett ärende om immunitet).
.
(PT) Utarbetandet av detta betänkande har sitt upphov i de processer som hållits i de italienska domstolarna mot vissa ledamöter i Europaparlamentet.
I dessa processer respekterades inte vissa immunitetsbestämmelser, då det inte var de italienska myndigheterna som begärde att Europaparlamentet skulle ta ställning till upphävd immunitet, utan de som drev processerna.
Det var därför svårt att veta huruvida Europaparlamentet faktiskt hade tillfrågats i ärendet, eftersom artikel 6 i arbetsordningen kräver en begäran riktad till parlamentets talman från en medlemsstats behöriga myndigheter.
I de aktuella fallen skulle det vara de berörda ledamöterna som riktade kraven till parlamentet enligt italiensk praxis, enligt vilken det är parlamentets uppgift att ta upp det i kammaren, när det gäller en fråga om upphävd immunitet för en ledamot vid en rättsprocess.
Inom denna ram föreslog föredraganden ett specifikt förfarande som inte syftade till att ersätta begäran om upphävd immunitet riktad till den behöriga nationella myndigheten, enligt artikel 6 i arbetsordningen, utan att undvika att i en formell avsaknad av en sådan begäran, de nationella rättsmyndigheterna inte behövde ta hänsyn till det skydd som tillerkänns Europaparlamentets ledamöter.
Det förfarande som föredraganden föreslagit bör få allt stöd, då det i verkligheten handlar om det bästa sättet att agera med tanke på den gällande textens brister.
Bara en grundlig reform, som den som delvis föreslagits i Duffs betänkande, som debatterades och röstades igenom samma dag, ger ett fullständigt och strukturerat svar på denna typ av problem.
.
(PT) Omröstningen skedde i ett sammanhang där utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor hade uttalat sig i följande riktning när det gäller de politiskt mer känsliga aspekterna: för det första, ett omedelbart försäljningsförbud för nya kosmetikaprodukter som har testas på djur då det finns andra testmetoder; för det andra, ett totalförbud fem år senare för försäljning av alla nya kosmetiska produkter som är testade på djur; för det tredje, ett förbud av djurförsök till slutet av 2004.
Vi vet att om kammaren skulle följa denna linje, skulle vi få en allvarlig meningsskiljaktighet med rådet, som i sin tur har övergett idén om förbud mot djurförsök men även mot försäljning.
Vi står alltså inför ett hett och livaktigt förlikningsförfarande.
Min inställning var just denna, jag blev besviken på en viss konformism som jag upptäckte i rådets dominerande ståndpunkter och var övertygad om att det var helt nödvändigt att föra fram industrins ståndpunkter i denna fråga, för att nå en balans mellan de aktuella värdena.
