# ID: svediakorp-gov426534
# author: Matikainen-Kallström (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 413
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Detta är ett historiskt ramprogram.
För första gången sker beredningen enligt tidtabellen, till och med i förtid, och redan under första omgången når man en uppgörelse.
Tack till alla som deltagit.
Mitt intresse riktar sig denna gång speciellt mot Alyssandrakis betänkande, eftersom jag själv är föredragande av motsvarande betänkande i det femte ramprogrammet.
Fusion är framtidens energilösning, vilken när den genomförs gör att vi kan glömma diskussionerna om energiunderskott, den alltför höga andelen importerad energi i Europa och utsläppen av växthusgaser.
För att vi skall kunna ta del av de enorma möjligheter som fusionen innebär måste vi skapa förutsättningar för detta: ju mer resurser, desto snabbare resultat.
Därför är utgiftstaket på 200 miljoner euro som kommissionen fastställt för ITER-programmet fel.
Förhoppningsvis kan fler av oss nästa gång se längre in i framtiden och våga reservera mer resurser för forskningen kring fusion.
Det ligger i Europas intresse att hålla fast vid ITER.
ITER, om man väljer en av EU: s medlemsstater till dess placeringsort, för med sig enormt mycket know-how till Europa, högklassigt tekniskt kunnande och ny teknik.
Det finns redan fungerande metoder för tillfällig förvaring av högaktivt bränsle, varför dessa undersökningar inte behöver finansieras ur ramprogrammet.
Därför bör ändringsförslagen 7 och 8 strykas.
I Finland finns det redan en färdig modell för slutförvaring i berggrunden, men nya möjligheter kan alltid granskas.
Forskningen av kärnenergi och säkerheten när det gäller den egentliga användningen av denna är i mångt och mycket en och samma sak.
Kommissionen har under senare tid visat sig vara villig att gå in för att skapa gemensamma allmäneuropeiska minimisäkerhetsnormer; detta har sina risker.
När man harmoniserar finns det alltid en risk att man rättar sig efter den svagaste länken.
Vi har å andra sidan riktigt goda erfarenheter av samarbetet med myndigheterna.
På detta sätt lär sig de sämre av dem som är bättre och man behöver inte göra kompromisser som de svagare inte kan genomföra och vilka samtidigt skulle sänka säkerhetsstandarderna i de mera utvecklade medlemsländerna.
Regulatorerna samarbetar redan nu på ett bra och neutralt sätt.
Därför stöder jag ändringsförslag 17.
Det ingår inte i ramprogrammet att utveckla harmoniserade, reglementerade tillvägagångssätt.
Medlemsstaterna bär ansvar för att säkerhetsbestämmelserna efterföljs, och för uppföljningen ansvarar WENRA (Western European Nuclear Regulatory Association).
