# ID: svediakorp-gov426531
# author: Souchet (NI). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 403
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
I förslaget till rådets beslut om Euratoms program för forskning inom området kärnenergi som kommissionen lägger fram för oss noterar jag att unionens behov förefaller korrekt fastställda på kort och lång sikt, men jag kan samtidigt konstatera att man fullständigt går förbi visionen på medellång sikt.
När det gäller behoven på kort sikt är de forskningsteman som fastställts i alla fall relevanta, även om medlen borde vara större.
De gör sig för övrigt gällande själva.
Det handlar dels om att hantera slutavfall och utnyttjat bränsle: avancerad upparbetning, transmutation till produkter som är allt mindre radioaktiva och som har en allt kortare livslängd.
Det är prioriteternas prioritet och vi måste absolut ha medel för att lyckas kyla detta slutavfall.
Det handlar också om säkerheten för kärnkraftsanläggningarna och strålskydd.
Även om kärnkraftverken i Europa har en hög säkerhetsnivå och mycket stränga kontroll- och skyddsåtgärder tillämpas på dem finns det anledning att fortsätta dessa ansträngningar.
På lång sikt, dvs. från och med 2050, när de lättåtkomliga oljefyndigheterna tagit slut, är det kärnfusionen som kommer att ta över och det är viktigt att européerna inte låter sina amerikanska och japanska partner gå om dem i utarbetandet av denna teknik.
Bristen är däremot fullständig och paradoxal när det gäller verksamheten på medellång sikt, den centrala länken, dvs. de medel som avsätts till forskning om den nya generationen kärnklyvningsreaktorer som skall ersätta de som för närvarande är i drift.
Inom i genomsnitt ett tiotal år kommer de reaktorer som i dag ger oss ljus och värme att gå mot sitt slut.
Det blir därför lämpligt att ersätta dem med reaktorer som utnyttjar nya begrepp: högtemperaturreaktorer, nya tryckvattensreaktorer, nya reaktorer med snabba neutroner, där den sistnämnda tekniken för närvarande är föremål för - jag vill betona det - forskning som finansieras offentligt i Förenta staterna, medan den tidigare franska regeringen dumt nog övergivit den.
Vi befinner oss här inom ett område där Europa besitter verklig och erkänd kompetens, en ställning som världsledande, och vi måste ha som målsättning att upprätthålla vårt tekniska försprång.
Det är därför lämpligt att bevilja nödvändiga forskningsansträngningar.
Våra amerikanska och japanska partner har inlett en voluntaristisk politik som unionen och våra medlemsstater, herr talman, inte på något sätt får hamna efter.
