# ID: svediakorp-gov426420
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,011
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
I grönboken om konsumentskydd, som kommissionen antog i oktober 2001, lades ett antal alternativ och frågor om EU: s framtida konsumentskyddspolitik fram.
I grönboken lades särskilt idén fram med att anta ett ramdirektiv om god affärssed.
Där föreslogs också att ett rättsligt instrument för samarbete mellan tillsynsmyndigheter skulle utvecklas.
Det offentliga samråd som inleddes genom grönboken fick mycket stor respons från företagen, konsumenterna och de nationella regeringarna.
Denna respons ger kommissionen ett tydligt stöd för att utarbeta ett förslag till ramdirektiv.
En mycket stor majoritet av medlemsstaterna gav särskilt detta alternativ sitt stöd.
Rådet har uppmanat kommissionen att följa upp grönboken som en prioriterad fråga.
Det fanns emellertid en allmän känsla hos de som stödde idén och de som, på det hela taget, inte gjorde det, av att mer information och fler förtydliganden och samråd behövdes i fråga om ramdirektivets innehåll.
Den grundläggande struktur för ramdirektivet som det redogörs för i grönboken godtogs i stort sett.
Vi har därför beslutat att det bästa tillvägagångssättet vore att inleda en ytterligare samrådsrunda om vad ett sådant ramdirektiv skall innefatta, innan vi går vidare till skedet med att lägga fram förslag.
Det uppföljningsmeddelande som kommissionen i dag antog bemöter detta behov av ytterligare samråd.
I detta meddelande sammanfattas resultaten av samrådet, politiska slutsatser dras och en handlingsplan för ytterligare samråd fastställs.
För öppenhetens skull och för att strukturera debatten med medlemsstaterna, har grunddragen för ett möjligt ramdirektiv om god affärssed bifogats meddelandet.
Detta meddelande är inte avsett att vara ett utkast till förslag, utan snarare det första i en rad arbetsdokument som är avsedda att förtydliga omständigheterna och ge litet välbehövd struktur och form till vad som fram till nu varit en något förvirrad debatt.
Låg mig försöka att fastställa vad ett ramdirektiv borde innehålla.
Det borde fastställa normer som företagen måste uppfylla i sina kontakter med konsumenterna.
Konsumenterna skulle få den information de behöver för att kunna fatta informerade beslut.
De borde skyddas från skurkaktiga affärsmän som vill vilseleda och plåga dem genom oärlig annonsering och marknadsföring.
Ramdirektivet kommer att innehålla en generalklausul om förbud mot illojala affärsmetoder med negativ inverkan på konsumenterna.
Generalklausulen kommer att kompletteras med särskilda regler som omfattar de olika kategorierna med illojala affärsmetoder både före och efter försäljning.
Dessa kategorier omfattar allt från vilseledande annonsering och aggressiva marknadsföringsmetoder till bristande kundstöd efter försäljning, och bristen på en effektiv klagomålshantering.
En icke-uttömmande förteckning över exempel skulle kunna bifogas direktivet för att illustrera generalklausulens omfattning och hur de särskilda reglerna fungerar i praktiken.
Min avsikt är att vi skall utarbeta en lagstiftning som är inriktad på de grundläggande frågorna.
Företagen borde då själva tillåtas att tillämpa principerna i ramdirektivet inom deras behörighetsområde genom verkliga uppförandekoder.
Kommissionen skulle också kunna utarbeta icke-bindande riktlinjer för att minska risken för olika tolkningar av ramdirektivet på nationell nivå.
Det är självklart att sådana riktlinjer inte kan ändra den demokratiskt antagna lagstiftningen.
Parlamentets starka roll i lagstiftningsprocessen kommer inte på något sätt att undergrävas.
I uppföljningsmeddelandet föreskrivs också inrättandet av en expertgrupp.
Denna grupps huvudsakliga uppgift skulle vara att fastställa den gemensamma grunden mellan de nationella systemen och hindren för den inre marknaden för företag och konsumenter.
Expertgruppen borde också försöka att fastställa den harmoniseringsnivå som krävs för att garantera en hög nivå med konsumentskydd och fullbordandet av den inre marknaden, med införlivandet av en klausul om ömsesidigt erkännande.
Jag hoppas också att gruppen kommer att kunna finna förenklade lösningar för konsumentskyddsproblemen, om än inte på bekostnad av ett effektivt skydd.
Både uppförandekoder och användningen av riktlinjer har en roll att spela i det här sammanhanget.
Jag hoppas att vi kan utarbeta en lagstiftning som är inriktad på de grundläggande frågorna.
Lagstiftningen borde fastställa riktmärken för det önskade resultatet för konsumenterna.
Förfarandemässiga och normativa regler borde undvikas där det är möjligt, för att se till att lagstiftningen inte blir föråldrad.
Vid sidan av expertgruppens arbete kommer mina tjänsteenheter att förbereda samråd med aktörerna i samma frågor.
Vi kommer att anordna möten i Bryssel för EU-organisationer.
Därför hoppas jag att uppföljningsmeddelandet kommer att ge en ordentlig grund för att kunna gå mot ett förslag till ramdirektiv som kan ge ett omfattande stöd och förtroende.
Ett sådant direktiv kommer såväl att ge konkurrensen på den inre marknaden en verklig stimulans, som att visa EU-medborgarna vilken praktisk och användbar roll EU kan spela i deras dagliga liv.
Jag hoppas att den föreslagna samrådsmetoden kommer att göra det möjligt för kommissionen att fullt ut förstå de olika skillnaderna i de nationella reglerna om god affärssed, och bygga upp ett samförstånd om ett användbart ramdirektiv.
Den uppgift vi har framför oss borde inte underskattas.
Den uppmuntrande respons som grönboken fått ger oss däremot en tro på att vi kan genomföra denna uppgift.
Samrådet visade på ett tydligt stöd för idéerna i grönboken om tillsynssamarbete.
Jag anser att vi nu har ett tydligt politiskt mandat att gå framåt på grundval av ett lagstiftningsförslag inom detta område.
I detta hänseende skulle jag vilja betona mitt åtagande med att lägga fram ett förslag om tillsynssamarbete inom en snar framtid, förhoppningsvis före slutet av året.
Jag beklagar att parlamentet ännu inte har uttryckt sin åsikt om grönboken.
Jag skulle dock vilja lägga till att jag inte uppfattar detta som ett särskilt problem.
Uppföljningsmeddelandet i sig utgör ett ytterligare skede i samrådsprocessen.
Det innehåller en mer detaljerad uppsättning idéer.
Jag ser därför fram emot Europaparlamentets yttrande om både grönboken och uppföljningsmeddelandet.
Jag kan försäkra er om att parlamentets synpunkt kommer att spela en mycket viktig roll i kommissionens överläggningar i lagstiftningsskedet.
Jag ser fram emot att diskutera denna fråga med er i större detalj under de kommande månaderna.
