# ID: svediakorp-gov426400
# author: Sacconi (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 304
# sentences: 10
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Efter Bali - detta står helt klart - är risken stor att toppmötet i Johannesburg upplöses i ett stort mediaevenemang där man upprepar de stora principalternativen, men där man inte uppdaterar eller konkret flyttar fram positionerna när det gäller Rioprocessen.
Här, och det har redan påpekats, står unionen följaktligen inför en känslig och svår uppgift.
Det krävs åter att den skall utöva det ledarskap som den kunde visa prov på när det gällde att lansera Kyotoprotokollet.
För övrigt är det just kampen mot klimatförändringen som utgör den första av de fyra prioriteringar som Johannesburg, enligt min mening, måste koncentrera sig på, genom att rikta in sig på undertecknandet av en bindande politisk överenskommelse som utvidgar antalet länder som är engagerade utöver de länder som redan har ratificerat protokollet.
Den andra prioriteten är rätten till vatten.
Även inom detta område borde man rikta in sig på ett bindande avtal som reglerar de bilaterala och multilaterala förbindelserna och som lägger fast tidsfrister och metoder för en lägsta acceptabel tillgång på denna resurs även för den miljard människor som är berövade den.
Den tredje prioriterade frågan är den biologiska mångfalden och framför allt minimimålet att stabilisera den befintliga situationen genom en överenskommelse som garanterar ett gemensamt ansvar för världens genetiska arv.
Den fjärde och sista är i stället av politisk och institutionell art: hur skall vi kunna förse FN med en organism som har befogenheter att ingripa, övervaka och kontrollera när det gäller internationella miljöåtaganden?
Jag vet att det även finns andra viktiga frågor som vi beslutsamt borde ta tag i, men det är de fyra frågor som jag har understrukit som på ett konkret sätt kommer att avgöra huruvida Johannesburg blir en framgång eller inte.
