# ID: svediakorp-gov426386
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 938
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Europeiska kommissionens roll vid FN: s förberedande ministermöte i Bali, där jag företrädde Europeiska kommissionen, underlättades av de omfattande betänkanden som utarbetats av Papayannakis och Lannoye, och som diskuterades med min kollega Nielson vid parlamentets sammanträdesperiod förra månaden.
Kommissionen var förra månaden enig med parlamentet om att den förberedande processen inför världstoppmötet inte går så bra som vi skulle vilja.
Detta är fortfarande vår bedömning efter mötet i Bali.
Liksom vi har hört håller tre dokument på att utarbetas inför mötet i Johannesburg: En handlingsplan för hållbar utveckling, som utarbetas under ledning av Dr Salim, som FN utsett till ordförande, för det andra en politisk förklaring och för det tredje kriterier för inledandet och övervakningen av partnerskap för att genomföra de åtgärder och politiska åtaganden som man enas om i Johannesburg.
Inga av dessa dokument slutfördes i Bali, men även om det förberedande mötet i Bali inför Johannesburgmötet inte var ett genombrott, innebar det inte heller ett sammanbrott för processen.
Det fanns en intensiv EU-samordning under hela mötet i Bali.
Ministrarna var eniga om att de centrala EU-mål som skall uppnås först och främst är upprättandet av tydliga mål och tidsplaner, särskilt för vatten, hygien och energi, för det andra upprättandet av ett tydligt samband mellan de politiska åtagandena och målen i den föreslagna handlingsplanen, och deras genomförande genom initiativ eller partnerskap, och för det tredje en överenskommelse om att gå över till hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Vissa framsteg gjordes på dessa områden i Bali, såväl som när det gällde frågor som till exempel hälsa, Afrika, små östater och miljön, och vissa av meningsskiljaktigheterna mellan delegationerna minskade.
Mötet dominerades dock av utvecklingsländernas betoning av handel och finansiella frågor.
G77-gruppen insisterade på inrättandet av en världsomfattande solidaritets- eller fattigdomsfond som skulle baseras på frivilliga bidrag genom offentliga och privata medel.
Samtidigt som det är tråkigt att G77-gruppen inte ville återuppta de överenskommelser som uppnåddes vid igångsättningen av handelsrundan i Doha eller vid konferensen om finansiering för utveckling i Monterrey, efterlyste gruppen signaler från de industrialiserade länderna som kunde leda till ökat marknadstillträde för utveckling för de minst utvecklade länderna, och till sätt att tvinga dem som ännu inte tydligt har avsatt ökade resurser enligt samförståndet i Monterrey att göra det.
Eftersom de industrialiserade länderna alltid har gjort det klart att frågor om marknadstillträde måste diskuteras inom WTO inom ramen för Doha-agendan om utveckling, och att det inte skulle finnas några nya offentliga medel för utveckling utöver vad som hade utlovats i Monterrey, ledde de ståndpunkter som intagits av företrädarna för G77, som leddes av Venezuela, oundvikligen till ett beklagligt dödläge mellan utvecklingsländerna och de industrialiserade länderna.
Denna blockering i fråga om genomförandemetoderna innebar att vi inte lyckades uppnå det genombrott som vi eftersträvade i Bali.
Samtidigt som användbara framsteg gjordes i fråga om att rensa upp texten för handlingsplanen, har man inte enats om stora delar - inklusive vissa centrala EU-mål.
Alla dessa frågor måste redas ut antingen vid informella möten eller vid själva toppmötet i Johannesburg.
Huruvida mötet i Johannesburg blir en framgång beror nu på om vi kan finna sätt att övervinna klyftan mellan de industrialiserade länderna och utvecklingsländerna i fråga om handel och ekonomiska frågor.
EU: s ståndpunkt är mycket lockande för utvecklingsländerna, inte minst för att EU i sin ståndpunkt bland annat försöker att främja gemensamma åtaganden i fråga om ökat handelsrelaterat stöd och kapacitetsuppbyggnad utöver de nivåer som man befann sig på före Doha, och finna nyskapande sätt att stimulera handeln med hållbara produkter samt uppmuntra till ett överträffande av det europeiska initiativet? Allt utom vapen?.
Europeiska unionen kan och måste därför spela en konstruktiv roll när det gäller att föra parterna samman.
Om inte en tillfredsställande lösning uppnås finns det emellertid en risk för att Johannesburgmötet kommer att domineras av en bitterhet när det gäller handeln och de ekonomiska frågorna, och att betoningen på hållbar utveckling riskerar att gå förlorad.
Om detta sker skulle möjligheten att kunna göra framsteg i fråga om hållbar utveckling gå förlorad.
Detta är ledarskapets tid.
Sydafrika har nu bollen, och kommer att behöva vår hjälp och vårt stöd för att reda ut saker och ting under de kommande veckorna.
Europeiska unionen måste göra sitt när det gäller att övervinna svårigheterna under de kommande veckorna.
Framtida möten, som Europeiska rådets möte i Sevilla och G 8-mötet, såväl som bilaterala kontakter, kommer att ge de industrialiserade länderna viktiga tillfällen till översyn och diskussion om hur man skall bemöta G77-gruppens oro utan att återuppta överenskommelserna från Doha och Monterrey.
Vi kommer att behöva bedriva ett nära samarbete med G77-gruppen för att åter införa en anda med tillit och partnerskap, och redogöra för vår agenda med globalisering och hållbar utveckling.
Utöver det politiska sammanhanget kommer vi också att fortsätta med vårt tekniska arbete för att bygga upp stöd för våra partnerskapsavtal, vilket kan ge utvecklingsländerna verkliga förmåner i fråga om fattigdomsbekämpning, hälso- och utbildningsförbättringar och miljöskydd.
Vi måste tillsammans se till att Europeiska unionen spelar en ledande roll när det gäller att garantera att resultatet från mötet i Johannesburg blir ambitiöst och handlingsinriktat.
Europaparlamentet förespråkar en hållbar utveckling.
Vi måste ge förberedelserna inför Johannesburg en känsla av angelägenhet under den korta tid som vi har framför oss.
