# ID: svediakorp-gov426385
# author: de Miguel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,218
# sentences: 49
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Fru talman!
Toppmötet i Johannesburg innebär att vi tar ännu ett steg framåt i den process som inleddes i Rio de Janeiro för att uppnå hållbar utveckling på världsnivå.
I Rio fastställdes den så kallade Agenda 21 som innehåller de grundläggande mål som har uppnåtts under detta århundrade.
Emellertid har miljön globalt sett försämrats mycket, även om man har gjort viktiga framsteg.
I Johannesburg kommer alla stater och alla berörda aktörer, de icke-statliga organisationerna, den privata sektorn och så vidare, samlas för att utforma nya mekanismer för att nå detta mål.
Vid detta möte har man föresatsen att gemensamt ta itu med de ekonomiska utmaningarna - utveckling definierat som ren ekonomisk och social tillväxt, minskning av fattigdomen och nå de mål som ställs upp i Förenta nationernas millenniumförklaring - och även rena miljömål.
Man anser att dessa tre utmaningar har ett inbördes förhållande.
Resultatet från toppmötet i Johannesburg förväntas innehålla följande tre faktorer: en politisk förklaring som markerar världsledarnas förnyade åtagande för att nå målen för millenniumförklaringen och bristerna i tillämpningen av Agenda 21, ett handlingsprogram med de grundläggande åtagandena för aktioner, frivilliga samarbetsinitiativ som omfattar alla aktörer, regeringar, det civila samhället och den privata sektorn, i en rad initiativ för att genomföra handlingsprogrammet.
Europeiska unionen arbetar aktivt med de sex prioriteringarna för Johannesburg på områdena för hälsa, vatten, energi, handel, globala statliga tillgångar och hållbara riktlinjer för produktion och konsumtion.
Jag börjar med att ta upp det förberedande arbete som har genomförts under det spanska ordförandeskapet.
Under denna period har två förberedande konferenser på världsnivå hållits i New York: PrepCon 2 och PrepCon 3.
Den 24 maj inleddes den sista förberedande konferensen, PrepCon 4, som hölls på Bali och som omfattar ett ministermöte den 4-7 juni.
Under tiden har gemenskapens ståndpunkter förberetts i Bryssel i en process som består av följande etapper: slutsatserna från rådet (miljö) den 4 mars som antogs vid Europeiska rådet i Barcelona, de slutsatser som rådet (utveckling) antog den 30 maj och slutligen slutsatserna från rådet (allmänna frågor) den 17 juni, som grundas på de föregående slutsatserna och på resultaten från PrepCon 4.
De kommer att antas vid Europeiska rådet i Sevilla och kommer att vara Europeiska unionens övergripande ståndpunkt inför Johannesburg.
På medlemsstatsnivå har diskussionerna koncentrerats på följande frågor, vilka bör lösas vid rådet (allmänna frågor) den 17 juni, precis före Sevilla: för det första, följdriktighet med gemenskapens politikområden med förbehåll för anpassningen av gemenskapens politik till de inre och yttre målen för hållbar utveckling.
Vi måste undvika att toppmötet i Johannesburg förvandlas till ett villkor inom reformerna av gemenskapens politikområden.
För det andra, avskaffande av stöd som skadar miljön.
Dock nådde man en kompromiss när det gäller kapitel 2 om handel: om det är nödvändigt skall de stöd som anses vara skadliga för miljön minskas.
Medlemsstaterna har dock ännu inte enats om det skall vara obligatoriskt att ta bort dessa stöd och inte heller om detta skall ske automatiskt.
Rådet kommer även att ta upp det svenska initiativet från ombudsmannen för att underlätta export från utvecklingsländer till gemenskapens marknad.
Det är nödvändigt att genomföra en mer djupgående undersökning innan initiativet kan godtas och tas med på dagordningen för toppmötet i Johannesburg som gemenskapsinitiativ.
Kommissionen har därför åtagit sig att längre fram lägga fram ett dokument om ett eventuellt genomförande av detta initiativ.
Man kommer även att ta upp finansiella frågor, som till exempel en möjlig koppling mellan finansiering och de framtida stimulansåtgärder som utvecklas under toppmötet i Johannesburg.
Dessa finansiella frågor berör de kompletterande resurserna för statligt utvecklingsstöd som var ett av de åtaganden som gjordes under Monterreykonferensen, vilka kommer att omfattas av eller avsättas för de initiativ som inleds i och med Johannesburg.
Syftet med mobiliseringen av alternativa finansieringsresurser är att koppla samman alternativa resurser, som den så kallade Tobinskatten med globala statliga tillgångar och en eventuell utvidgning av skuldlättnadsprogrammet? Kraftigt skuldtyngda fattiga länder?.
För det andra kommer jag att ta upp framtidsutsikterna inför Europeiska rådet i Sevilla.
Ordförandeskapet har gjort stora ansträngningar för att förbereda toppmötet i Johannesburg.
Europeiska unionen bör bidra stort till detta toppmöte och visa sin starka ledarförmåga, eftersom vi är ledande på världsnivå när det gäller hållbar utveckling.
Jag anser att unionens ratificering av Kyotoprotokollet är ett gott bevis på detta.
De internationella förberedelserna för toppmötet är dessutom i tydligt behov av europeiskt ledarskap.
För närvarande råder splittring på internationell nivå och de mål man vill uppnå vid toppmötet är inte tydligt utformade.
PrepCon 3 var en besvikelse, det nya handlingsprogrammet måste vara mer samordnat och konkret.
Förenta staterna vill begränsa diskussionerna om de politiska frågorna till ett minimum och man ville till och med ta bort den politiska förklaringen och handlingsprogrammet för att koncentrera sig på genomförandet.
Dessutom har Förenta staterna en ny inriktning för genomförandet: Man vill skapa nya? transfunds?, i vilka statliga och privata pengar kan kombineras, vilket har förkastats av ett flertal europeiska partner.
Ordförandeskapet anser att Europeiska unionen bör spela en liknande roll som den som i Monterrey: vi måste söka enighet med våra främsta partner.
Vi måste samordna våra ansträngningar med JUSCANZ, den grupp som har bildats av Förenta staterna, Japan och Kanada, och med 77-gruppen så snabbt som möjligt.
Maximalism och politiska konfrontationer leder ingen vart.
Monterrey blev en framgång, eftersom Europeiska unionen hela tiden arbetade för att nå samförstånd och om man lyckades nå praktiska resultat som gynnar utvecklingsländerna måste vi kunna göra detsamma i Johannesburg.
Om vi inte lyckas kommer misslyckandet från Durban och de problem som uppstod under det toppmötet att väga tungt över Johannesburg.
Där kommer 1 500 icke-statliga organisationer att delta, vissa av dem är mycket radikala.
En del verkar vara mer intresserade av att skapa motsättningar än av att nå praktiska resultat till fördel för utvecklingsländerna.
Under PrepCon 4 på Bali försökte vi nå ett slutgiltigt samförstånd om ett kort handlingsprogram med en tydlig inriktning.
En politisk förklaring skall vara mycket kort och tydlig och får inte ge upphov till motsättningar.
Den måste även vara inriktad på genomförande och praktiska frågor.
I det här sammanhanget är det viktigt att Europeiska unionen ser till att ha en kommunikationsstrategi inför toppmötet i Johannesburg.
Vi måste ha en tydlig vision av vad vi vill uppnå där och hur vi vill förmedla denna vision till den allmänna världsopinionen som, vilket jag sade tidigare, har varit ledande i alla dessa frågor.
Slutligen anser ordförandeskapet att den globala pakt man vill skapa på grundval av resultaten från Monterrey, Doha och Johannesburg bör grundas på principerna demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och god förvaltning.
De utvecklade ländernas finansiella ansträngningar bör inriktas på att finna lösningar för kampen mot korruption och ett kraftfullt införande av de demokratiska värdena i utvecklingsländerna.
