# ID: svediakorp-gov426327
# author: Byrne (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,169
# sentences: 58
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Först och främst skulle jag vilja tacka föredraganden, Klaß, och utskottets medlemmar för allt hårt arbete de lagt ned i denna specifika fråga.
Frågan om livsmedelsmärkning är av stor vikt, som många har sagt denna morgon.
Vår lagstiftning måste tillfredsställa konsumenternas legitima krav.
Vad kan vara mer rimligt än att vilja veta vad livsmedlen består av, för att kunna fatta väl övervägda beslut när vi ställs inför ett ökande utbud av livsmedel.
För en ledsamt nog ständigt växande grupp konsumenter, de som lider av livsmedelsallergier eller livsmedelsintolerans, är det ur hälsosynpunkt ännu viktigare med information om vissa ingredienser.
Det är därför av yttersta vikt att märkningslagstiftningen inte enbart garanterar att alla konsumenter får uttömmande information, utan även tar upp det mycket angelägna problemet med oönskade reaktioner på livsmedel.
Dessa är målen i det förslag vi diskuterar här i dag och jag är glad över att notera att det generellt sett har samlat ett brett samstämmigt stöd.
Mot bakgrund av detta kan våra diskussioner huvudsakligen koncentreras till de lämpligaste sätten att uppnå målen.
Märkningsfrågor är ofta mer komplicerade än de först verkar vara.
En del smaktillsatser är t.ex. kryddblandningar som innehåller dussintals ingredienser.
Är det nödvändigt, eller ens önskvärt, att ange alla dessa?
Det anser jag inte att det är, förutom när det gäller ämnen som härrör från ingredienser som kan förorsaka allergier eller intolerans.
Själva problemet består alltså i hur exakt livsmedelsmärkningen behöver vara.
Det är av yttersta vikt att undvika alltför mycket information, eftersom denna kan vara svår för konsumenterna att ta till sig.
Kvantitet får inte tillåtas fördunkla kvalitet och tydlighet.
Vårt förslag syftar därför till att tillhandahålla information som är tillräckligt utförlig, samtidigt som det förebygger utelämnandet av ingredienser som kan förorsaka allergier eller intolerans.
Samtidigt måste förpliktelsen att tillhandahålla detaljerad märkning åtföljas av förfaranden som gör det möjligt för tillverkare att leva upp till denna förpliktelse utan för stora tekniska svårigheter.
Det var med dessa överväganden i tankarna som vi granskade de ändringsförslag som ligger framför oss i dag.
Eftersom listan är relativt kort kommer jag att kommentera dem alla.
Enligt ändringsförslag 1 skall möjligheten att anta tekniska genomförandebestämmelser via kommittéförfarandet för sektorspolitisk förvaltning när det gäller specialfallet alkoholhaltiga drycker avskaffas.
Särskilda märkningsbestämmelser gäller dock för vissa alkoholhaltiga drycker, som t.ex. viner.
Detta ändringsförslag är inte förenligt med befintlig lagstiftning och jag kan därför inte godkänna det.
Enligt ändringsförslag 2 skall svampblandningar likställas med andra blandningar, frukt och grönsaker, vilka kan märkas utan att bestämmelsen om fallande viktskala måste uppfyllas.
I ändringsförslaget anges också att detta endast skall gälla blandningar där proportionerna kan variera.
Jag anser att denna synpunkt är välgrundad och godkänner därför ändringsförslaget.
Enligt ändringsförslag 3 skall möjligheten till flexibilitet vid märkning när det gäller ingredienser som används i små kvantiteter (mindre än 5 procent av slutprodukten) avskaffas.
Detta skulle följaktligen innebära att först och främst möjligheten att avstå från att strikt respektera kravet på att ingredienser skall deklareras enligt fallande viktskala skulle avlägsnas, och att för det andra möjligheten att använda uttrycket? och / eller? när det gäller ingredienser som är utbytbara allt efter tillgänglighet skulle avlägsnas.
I ändringsförslag 13 förespråkas endast avskaffandet av den första av dessa möjligheter.
Dessa bestämmelser vilka tillåter en del flexibilitet när det gäller märkningens utformning är dock tekniskt försvarbara med tanke på förpliktelsen att ange alla ingredienser, inklusive de som används i mycket små kvantiteter.
Jag kan därför inte godkänna dessa ändringsförslag.
I ändringsförslag 4 förespråkas ett avskaffande av kravet på förklaring när det gäller upprepningar när ingredienser används flera gånger vid framställningen av en produkt.
Detta ändringsförslag medför en förenkling och kan godtas.
Därför kan ändringsförslag 14, vilket skulle innebära ett avskaffande av hela denna bestämmelse, inte godkännas.
Ändringsförslag 5 syftar till att avlägsna bestämmelsen om att angivandet av ingredienssammansättningar som används i små kvantiteter (mindre än 5 procent av slutprodukten) inte skall krävas i de fall då den aktuella sammansättningen omfattas av befintlig gemenskapslagstiftning och representerar den sammansättning som motsvarar handelsbeteckningen.
Detta upphävande skulle dock vare sig gälla tillsatser eller allergener.
Målet med detta upphävande är att man skall undvika onödigt långa förteckningar över ingredienser, samtidigt som man förblir konsekvent vad gäller målen i förslaget.
Jag kan inte godta avlägsnandet av denna bestämmelse och blir därför tvungen att avslå ändringsförslaget.
Ändringsförslag 6 syftar i huvudsak till att avskaffa den inskränkning i märkningen som föreskrivs i förslaget om ingredienser för framställning av sås- och senapsprodukter, som utgör mindre än 5 procent av livsmedlen.
Denna inskränkning är också utformad för att undvika onödigt långa förteckningar över ingredienser.
Detta ändringsförslag skulle avlägsna fördelen med att göra förteckningarna kortare, och jag kan därför inte godkänna ändringsförslag 6.
Ändringsförslag 7 omfattar två fristående delar.
Det skulle först och främst innebära att processhjälpmedel som härrör från allergiframkallande ingredienser skulle undantas från kravet att anges på etiketten, med motiveringen att dessa ämnen rensas bort under tillverkningsprocessen.
Det kan dock finnas kvar rester i slutprodukten och dessa kan förorsaka allergiska reaktioner, även i de fall då det endast förekommer obetydliga rester eller spår av allergener.
Denna del av ändringsförslag 7 är därför inte acceptabel.
För det andra skulle detta ändringsförslag innebära att Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skulle bli ansvarig för att upprätta kriterier för uppdatering av bilagan och för att revidera denna vart annat år.
Här föreligger en tvetydighet eftersom ändringar i bilagan - vilka kommer att bli nödvändiga - måste utföras av lagstiftaren, efter att denne har rådfrågat myndigheten beträffande de vetenskapliga aspekterna.
Vi kan acceptera principen om regelbunden revidering av den förteckning som utgör bilaga till förslaget men ändringsförslaget är med sin nuvarande formulering inte godtagbart.
Det är inte heller ändringsförslag 12 som gäller samma fråga.
Syftet med ändringsförslagen 8, 9 och 10 är att lägga till ingredienser i förteckningen i bilagan.
Den förteckning som föreslagits av kommissionen förblir dock giltig och bör inte kompletteras förrän senare utifrån objektiva vetenskapliga kriterier.
Kommissionen rådfrågar Vetenskapliga livsmedelskommittén i syftet att få till stånd en uppdatering av förteckningen och har vidtagit åtgärder för ett snabbt förfarande när det gäller uppdatering av förteckningen.
Dessa ändringsförslag är därför inte godtagbara.
Jag kan avslutningsvis hålla med om principen att riktlinjer beträffande tolkningen av bilaga IIIa skall fastställas, så som efterfrågas i ändringsförslag 11, men endast om detta är nödvändigt.
Jag anser att denna bilaga borde utformas på ett sådant sätt att inga ytterligare riktlinjer beträffande tolkningen skulle behövas.
Jag kan därför inte godta den nuvarande formuleringen i detta ändringsförslag.
Detta avslutar sammanfattningen av kommissionens inställning till de framlagda ändringsförslagen.
