# ID: svediakorp-gov426315
# author: Moreira da Silva (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-11
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 253
# sentences: 7
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Jag vill gratulera Nisticò till det utmärkta arbete han har utfört och säga att vad vi måste göra i hela Europa är att lösa en speciellt krävande situation när det gäller blodet.
Den känsla medborgarna har är att skillnaderna mellan medlemsstaternas lagstiftningar gör att de å ena sidan inte kan känna sig trygga inför den växande utbytet och importen av blodprodukter, och å andra sidan känner de en fullständig otrygghet med tanke på händelserna i flera länder de senaste åren.
Det är alltså inte så mycket frågan om priset vi behandlar här, om huruvida blodgivning skall ersättas, utan om att garantera en säkerhetsnivå och att inte glömma betydelsen blodfrågan har för medborgarna.
Jag anser att det har skett en viss förskjutning av debattens tyngdpunkt på senare tid, och jag beklagar att problemet om huruvida blodgivning skall ersättas har blivit den centrala frågan i denna debatt.
Jag tycker att föredraganden har rätt i denna fråga och att vi bör följa den gemensamma ståndpunkten, eftersom den å ena sidan inte utesluter ersättning, vilket är nödvändigt i vissa fall för att undanröja bristen, men å andra sidan uppmuntrar en frivillig blodgivning, och till och med tillåter att vissa medlemsstater går längre och fastställer hårdare bestämmelser som även kan stoppa import av blodprodukter som inte följer samma regler.
Men som sagt, herr talman, vad det handlar om är säkerheten och att lösa problemet med blodbrist.
