# ID: svediakorp-gov426194
# author: van den Berg (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-06-10
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 708
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag är mycket glad över att jag i dag får tala om det mycket viktiga betänkandet av Corbett om ett mer politiskt och mer spännande parlament som är intressant för pressen och för medborgarna också.
Ett riktigt parlament alltså.
I dag saknar vi som parlament ofta behörighet.
Försvar, migration, jordbruk, man kan nämna fler ämnen och om dessa kämpar vi i konventet om Europas framtid.
För närvarande är Europeiska kommissionen och rådet också ofta för teknokratiska.
De släpar med oss i detaljer och döljer på det sättet de verkligt politiska alternativen.
De kommer sedan inte tillräckligt tydligt i fråga här och det är naturligtvis i sin tur negativt för medborgarnas intresse.
Vi måste kanske som parlament få en tillfällig undersökningskommission för mul- och klövsjukan, som vi tidigare hade BSE-undersökningskommissionen.
Det är medel som kan göra oss till en tiger i stället för ett tandlöst lamm.
Varje parlamentsutskott kan redan nu vidta åtgärder för att bli kraftigare och vi vill egentligen ha en stabilare ställning som parlament liksom den amerikanska kongressen och senaten.
I dag tar vi upp en del, en viktig del varvid tradition, teknokrati och tyvärr konservatism hindrat oss alldeles för mycket från att bli ett mer politiskt och mer intressant parlament.
Nu har vi ofta en sammanfattning, ibland i förnedrande one minute statements, som gör parlamentsdebatterna till ett skämt.
Det mest förnedrande av allt är väl att kommissionen och rådet ibland tillsammans får tala tre gånger så länge som alla gruppledare tillsammans.
Jag skulle redan på förhand vilja uppmana kommissionen och rådet att frivilligt inskränka sig själva ordentligt.
Vidare måste vi själva begränsa antalet talare för partigruppen.
Här och där måste vi liva upp debatterna genom att använda oss av catch the eye-principen.
Den principen får inte användas för löst snack utan just för att på nytt ge ordet till den som nyss talat så att man verkligen kan reagera på varandra.
Sedan, herr talman, frågan om brådskande ärenden.
Jag har äran att för PSE-gruppens räkning samordna resolutionerna i brådskande frågor.
Det tycker jag ofta är ett misslyckande.
Förberedelserna är alldeles för korta och det görs uttalanden om både det ena och det andra utan att engagera de specialiserade utskotten.
Jag håller med om att mänskliga rättigheter kan förtjäna en resolution och även kan vara av betydelse för berörda regeringar eller länder.
De måste dock vara väl förberedda och även följas upp noga efter att de antagits.
Min partigrupp stöder människorätts- / NGO-gemenskapens tanke och uppmanar i det sammanhanget även Pat Cox och er att inrätta ett parlamentsutskott utan portfölj, som utskottet för kvinnors rättigheter, och det så snabbt som möjligt.
Då kan de brådskande frågorna avskaffas och har vi ett mycket bättre och trovärdigare perspektiv.
Jag är nyfiken på reaktionerna på det här.
Corbett har gjort ett stort arbete och slutit många kompromisser för att komma fram till en gemensam ståndpunkt.
Parlamentet rannsakar härmed sitt eget samvete.
Med beaktande av utvidgningen av unionen med 10 till 12 nya medlemsstater begär vi som parlament regelbundet reformer av alla europeiska institutioner, såsom rådet och kommissionen.
Det behövs verkligen.
Då får vi dock samtidigt inte vara rädda för att själva genomföra de förändringar som krävs.
Låt oss erkänna att de förra reformerna av Europaparlamentet inte var särskilt genomgripande.
Mycket väsen för ingenting.
Det kommer sig också av att enskilda intressen, små gruppers intressen, delintressen, finslipning av lagar ständigt får oss att utan någon egentlig nödvändighet hamna i ändlösa omröstningar, delade omröstningar och omröstningar med namnupprop.
På alla dessa områden gör Corbett ett tappert försök och har han sökt en kompromiss.
Samma intressen hotar dock på nytt att infektera det hela.
Jag uppmanar alla kolleger att ta till sig totalintresset för vårt parlaments demokratiska politik och inte fastna i delintressen.
Låt oss med en majoritet vid omröstningen om Corbettbetänkandet visa att vi kan det och att vi går längre den här gången.
Låt parlamentet våga gå över sin egen skugga.
