# ID: svediakorp-gov426033
# author: Howitt (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-30
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 876
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Fru talman!
Europaparlamentet krävde först handling i fråga om företagens sociala ansvar 1999.
Vi välkomnar kommissionens grönbok, och i dag lägger vi fram en rad konkreta åtgärder som kommer att omvandla de europeiska diskussionerna till europeisk handling.
Låt mig särskilt betona fyra åtgärder.
För det första, bestämmelserna för lämnande av grundläggande information om företags sociala och miljömässiga inverkan.
Trots att vissa företag nu utarbetar frivilliga årsredovisningar med tre resultatområden, är det alltför många företag som inte gör det.
Bland dem som gör det, säger OECD att två tredjedelar struntar i internationellt erkända normer, undviker oberoende verifikationer eller avsäger sig ansvaret för sin leverantörskedja.
En sådan rätt till avslöjande skulle bygga på den nya lagstiftningen om ekonomiska bestämmelser i Frankrike, en liknande lagstiftning här i Belgien, och på bestämmelserna om tjänstepensionssystemet i Förenade kungariket.
För företagen handlar det om att få till stånd lika konkurrensvillkor, minska kostnaderna, och förenkla förfarandena, och industriföreträdare från British Telecom, USF - och till och med en gammal syndare som Chiquita - har alla sagt att detta förr eller senare måste ske.
Vi vill be kommissionen att dra lärdom av sina egna utmärkta offentliga samråd.
Nära hälften av respondenterna vänder sig emot den grundläggande definitionen av företagens sociala ansvar, som de helt enkelt anser vara omöjlig att följa.
Lagstiftning och frivilliga åtgärder utesluter inte varandra.
Planerna på att lagstifta driver fram frivilliga ansträngningar, som i sin tur leder till att normer utarbetas, som införlivas i lagstiftningen för kommande år.
Vi måste och borde uppmuntra båda dessa.
Därför kommer Europaparlamentet i dag att rösta för obligatorisk social rapportering och miljöredovisning från företagens sida, för nya bestämmelser för företagsledning, däribland att styrelseledamöter skall göras enskilt ansvariga för ett företags sociala och miljömässiga prestationer, och vi kommer återigen att bekräfta vårt krav på en ny rättslig grund för behörigheter som omfattar de europeiska företagens verksamhet över hela världen.
Vi vill att frågor om företagens sociala ansvar skall införlivas i den europeiska sociala dialogen, men vi stöder också inrättandet av ett flerintressentsforum i EU för företagens sociala ansvar.
Detta kommer att göra det möjligt för andra med ett berättigat intresse i företagens resultat att göra sin röst hörd.
Forumet borde inte ersätta eller dubblera befintliga initiativ som kommer att driva debatten framåt på EU-nivå, och borde vara ett forum som inte bara kommer att bestå av löst prat, utan som kommer att leda till verkliga åtgärder.
Företagens sociala ansvar måste verkligen införlivas i alla EU: s politiska linjer och program.
Det är ganska hisnande att Europeiska kommissionen och Europeiska investeringsbanken avsätter miljarder euro från de europeiska skattebetalarnas pengar varje år för den privata sektorn, genom avtal, regionalt stöd, och investeringsfrämjande åtgärder, och att vi ändå inte har några enkla kontraktsmässiga avtal om att ta hänsyn till grundläggande arbets- och miljönormer, eller några tydliga kontroll- eller klagomålsförfaranden för att genomföra dessa normer.
Den nederländska regeringen har visat vägen genom att koppla samman tillgången till exportkrediter med hänsynen till frivilliga normer.
EU måste göra likadant.
Vi vill uppmuntra företagen att vidta frivilliga åtgärder, inklusive den utmärkta företagskampanj som CSR Europe har drivit, men vi måste balansera vårt beröm av de bästa företagens goda praxis genom att medge att vi lever i en värld där det också finns oansvariga företag.
Inom Europa har vi den förödande situationen med mycket omfattande nedläggningar i berörda samhällen, eller problemen med tillgång till kapital i de fattigaste samhällena, där det behövs som mest.
Den största allmänna oron i Europa i dag omfattar de europeiska multinationella företagens utnyttjande av utvecklingsländerna.
Denna oro gäller de hundratals människor som mördas varje år för att de deltar i laglig fackföreningsverksamhet; de tvåhundrafemtio miljonerna barnarbetare världen över; de exportbearbetningsområden som särskilt inrättats för att undvika miniminormer eller de arbetsplatser för klädestillverkning med svältlöner där dessa normer helt enkelt ignoreras; slavarbetet på kakaoplantagen i västra Afrika eller byggandet av oljeanläggningar i Burma; offren för de som dödats i inbördeskrigen i Angola eller Sierra Leone, som närs av handeln med konfliktdiamanter eller korrumperade utbetalningar för att utnyttja mineralutvinningen; och de 1,5 miljonerna spädbarn som dör varje år på grund av att deras mödrar inte ammar dem, eftersom de vilseletts av marknadsföringen för modersmjölkersättning.
De europeiska företagen kan medvetet eller omedvetet vara delaktiga i dessa missförhållanden, och de kan också vara delaktiga i att sätta stopp för dem.
Därför kommer Europaparlamentet i dag att rösta för att göra företagens sociala ansvar till en aktiv del av våra handelsavtal, vårt utvecklingsstöd, och våra enastående nätverk med delegationer i tredje länder.
EU måste själv verkligen bidra till genomförandet av OECD: s riktlinjer för multinationella företag, och borde agera som en förkämpe när det gäller nya globala normer för internationella institutioner, normer som kommer att jämställa investerarnas ansvar med deras rättigheter.
Det är dessa faktorer som verkligen kommer att skapa ett europeiskt nät för företagens sociala ansvar.
