# ID: svediakorp-gov425977
# author: Lannoye (Verts/ALE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 737
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Jag måste gå tillbaka elva år i tiden.
Det var 1991 som rådet (miljöfrågor) antog ett direktiv, som kommer att diskuteras i kväll, om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden.
Målsättningen med direktivet var dels att fastställa ett gemensamt förfarande för bedömning av aktiva ämnen i befintliga och nya bekämpningsmedel, dels att upprätta en positiv förteckning över ämnen som är tillåtna eftersom de betraktas som acceptabla för hälsan och miljön.
En positiv förteckning innebär att allt som inte finns på förteckningen faktiskt är förbjudet.
Den tidsfrist som fastställdes för att genomföra det enorma utvärderingsarbetet var elva år.
Det betyder i klartext juli 2003.
Men under tiden var kommissionen enligt artikel 8 skyldig att offentliggöra en rapport om utvecklingen av förfarandet.
Rapporten offentliggjordes faktiskt i slutet av förra året, och det är detta som föranleder vår debatt här i kväll.
Vad har då kommissionen kommit fram till?
Att av 834 aktiva ämnen på marknaden har 31 bedömts, dvs. mindre än 5 procent.
Under sådana förhållanden är det självklart omöjligt att hålla tidsfristen med juli 2003, vilket kommissionen också mycket riktigt konstaterar.
Jag skall inte fördjupa mig i orsakerna till den enorma försening som man påtvingat oss, utan bara säga att den till stor del måste tillskrivas en brist på politisk vilja såväl från kommissionens som från medlemsstaternas sida.
Medlemsstaterna hade faktiskt delat upp uppgiften med att bedöma ämnena mellan sig.
Kommissionen föreslår i dag att tidsfristen skall förlängas och av realistiska skäl måste utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor, som jag företräder här i kväll, godkänna en förlängning.
Men samtidigt som vi godtar förlängningen ställer utskottet stränga krav.
Jag skall nämna några av dem: Tydliga prioriteringar behöver göras när det gäller att fastställa den nya tidsplanen för arbetet, ämnen som är problematiska för hälsan, miljön och dricksvattnet skall prioriteras, släpphänthet skall inte premieras - det innebär i klartext att de företag som inte i tid lämnat in sina handlingar inte kan räkna med att ärendet behandlas, om inte kraven i direktivet förefaller kunna uppfyllas enkelt.
Vi kräver slutligen en regelbunden rapportering om utvecklingen av hur denna bedömning behandlas i Europaparlamentet och rådet.
Kommissionen borde för övrigt, före slutet av 2003, lägga fram ett förslag till översyn av direktivet från 1991, och det är också vad utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor vill.
Varför detta förslag om översyn?
Kommissionen föreslår det själv, och vi kan bara stödja det och samtidigt lägga till kommentarer som jag tror är relevanta.
Man har konstaterat stora brister i den process som genomförts.
Jag anser bland annat att det för bekämpningsmedel inte räcker med att bedöma de aktiva ämnena utan att man också eventuellt måste bedöma metaboliterna, dvs. nedbrytningsprodukterna som ibland är farligare än de grundläggande ämnena.
Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor stöder också införandet av konceptet med jämförande bedömning och ersättningsbedömning som leder till att de minst giftiga ämnena släpps ut på marknaden och används, och till att de giftigaste undanröjs.
Jag vill tillägga att nya kriterier - på tio år har saker och ting utvecklats, och ännu mer på tolv år - måste beaktas, såsom avsaknaden av endokrina rubbningar - år 1991 talade man inte om endokrina rubbningar, men sedan dess har det blivit en viktig fråga i miljöpolitiken - eller den specifika inverkan på barns och fosters hälsa, liksom synergiproblem i anslutning till exponering av flera bekämpningsmedel.
Sammanfattningsvis, kära kolleger, vill jag be er att stödja betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor och jag vill samtidigt göra er särskilt uppmärksamma på punkt 14 i resolutionen.
Där krävs att kommissionen före juli 2003 skall offentliggöra ett annat förslag till direktiv, som skulle innebära att ett program för att minska användningen av bekämpningsmedel upprättas.
Det är vad ett antal medlemsstater i dag har gjort.
Jag anser att utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor gör rätt i att stödja detta förslag, som inte bara syftar till att direktivet från 1991 skall fullföljas utan också till att användningen av bekämpningsmedel skall minska, vilket säkert är ett mycket bra sätt att minska riskerna.
