# ID: svediakorp-gov425947
# author: Mathieu (EDD). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 378
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Prisfall på spannmål, fågel, fläskkött, nötkött, lågprisimport och instabila internationella marknader är vardagsmat för våra jordbrukare.
Ändå skulle jordbruket, precis som andra branscher, behöva framtidsutsikter.
Översynen efter halva tiden av den gemensamma jordbrukspolitiken måste bli ett tillfälle att bekräfta de målsättningar som fastställdes i Agenda 2000, och lugna jordbrukarna när det gäller förhandlarnas beslutsamhet att försvara vår produktion och införa vår jordbruksmodell i de internationella diskussionerna.
Ett uppdrag som blivit svårt när man ser hur kommissionen föraktat medlemsstaternas yttranden i frågan om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken.
Syftet med den gemensamma jordbrukspolitiken är att åstadkomma en diversifierad produktion fördelad över hela territoriet.
De två pelarna måste vara konsekventa så att jordbrukarna får en anständig inkomst, som till största delen skall bygga på produkternas pris.
Gemensamma marknadsorganisationer bör med sina instrument för reglering av marknaden fortsätta att spela en avgörande roll och samtidigt förstärka pelaren för landsbygdsutveckling.
Denna bör också göra det möjligt för jordbrukarna att bemöta de nya kraven från samhället beträffande kvalitet, miljöskydd och välbefinnande för djuren och samtidigt finansiera de extra kostnader som marknaden inte är beredd att stå för.
Men denna andra pelare kan också bli dels ett innovationsverktyg genom att exempelvis främja tvärverksamhet och diversifiering av produktionen med exempelvis växtprotein, dels i framtiden bidra till att ungdomar vill bli jordbrukare, särskilt genom att underlätta för dem att ta över gårdar och samtidigt låta de äldre lämna yrket med värdighet.
Landsbygdsutvecklingen har emellertid inte till uppgift att bemöta alla utmaningar när det gäller miljön eller det sociala territoriella området på landsbygden.
Det är för övrigt inte den gemensamma jordbrukspolitikens roll.
Det här handlar om lokaliseringspolitik som därmed faller under medlemsstaternas behörighet och ansvar, i enlighet med subsidiariteten.
Jordbruksbudgeten kan inte ersätta den otillräckliga finansieringen av projekt som rör andra områden än jordbruket, vilket man skulle kunna frestas att göra när det gäller projekt med enbart miljömålsättningar, såsom Life-programmet, för att nu bara nämna ett exempel.
Utvidgningen är avslutningsvis ytterligare en utmaning för våra jordbrukare.
Vi måste se till att de inte ifrågasätter den redan sköra balansen både i medlemsstaterna och i kandidatländerna.
