# ID: svediakorp-gov425908
# author: Cortés (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,697
# sentences: 54
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Jag är här på det tjänstgörande ordförandeskapet för rådets vägnar för att informera parlamentet om resultaten från toppmötet mellan Europeiska unionen och Latinamerika / Västindien som ägde rum i Madrid den 17-18 maj.
Efter långa förberedelser, förberedelserna påbörjades nämligen för ett år sedan under det svenska ordförandeskapet och fortsatte under det belgiska, skall det sägas att man uppnått anmärkningsvärda resultat under toppmötet, som sammanfaller med de mål det spanska ordförandeskapet hade fastställt för detta halvår.
Som kammaren känner till är det motto som valts för toppmötet? Europeiska unionen, Latinamerika och Västindien: stärkande av en strategisk associering inför det tjugoförsta århundradet?, vilket jag anser sammanfattar vad dessa två geografiska områdena enats om: ett gemensamt område och ett internationellt gemensamt agerande av två regioner i världen som delar så djupgående principer och värden som demokrati, rättsstaten, respekt för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet mellan kvinnor och män, marknadsekonomi, rationellt tänkande och många andra, vilka utgör grundvalen för det vi betecknar som västvärlden.
Inför detta toppmöte, herr talman, fastställde man tre tematiska områden vid de förberedande mötena, nämligen: politisk dialog, ekonomiskt och handelsmässigt samarbete och kulturellt och utbildningsmässigt samarbete inom socialpolitik.
Dessa tematiska områden utökades under sammanträdena med följande punkter som införts av olika länder: under den politiska sessionen tog man upp stärkande och modernisering av staten, samarbete i kampen mot terrorismen, samarbete mot droghandel, multilateralism och främjande av demokratin, de mänskliga rättigheterna och rättsstaten.
Under sessionen om socialpolitik och samarbete på kultur- och utbildningsområdet, tog man upp kulturell mångfald, faran med teknisk eftersläpning, utbildning, rättvisa och social sammanhållning, hållbar utveckling och miljön.
Under den ekonomiska sessionen talade man om den internationella finansiella uppbyggnaden, biregional handel, internationellt samarbete för hållbar utveckling och utvecklingsfinansiering, stimulansåtgärder för ekonomisk tillväxt och utveckling och till sist om processer för regional integrering.
Dessutom hölls en arbetslunch med ordföranden i Europeiska centralbanken och ordföranden i den Interamerikanska utvecklingsbanken.
Fortsättningsvis, herr talman, kommer jag att informera kammaren om de resultat av toppmötet som det spanska ordförandeskapet anser vara viktigast inom de tre områden jag nämnt.
För det första: Inom det politiska området har man helt klart nått anmärkningsvärda resultat, ett fast åtagande att bekämpa terrorismen och narkotikahandeln, vilka hotar hela världen.
I detta syfte skall samarbetsmekanismerna mellan regeringarna förstärkas.
För det andra, stärkande av den biregionala politiska dialogen genom samordning i internationella forum, särskilt i Förenta staterna.
Denna samordning gör det möjligt att ena ståndpunkter där vi delar samma principer och värden för att ta itu med de viktigaste frågorna på den internationella dagordningen.
Därför är förnyandet av åtagandet att samarbeta för att stärka de demokratiska institutionerna fullständigt berättigat.
Det är inom den andra aspekten, det ekonomiska och handelsmässiga området, som man nått större framsteg jämfört med situationen sedan det första toppmötet i Rio de Janeiro i juni 1999.
Å ena sidan har överenskommelsen med Mexiko trätt i kraft och det har påverkat handelsflödena mellan Europeiska unionen och Mexiko positivt.
Å andra sidan - och detta är helt klart den mest relevanta faktorn - har vi slutfört associeringsavtalet med Chile.
Alla deltagare betonade hur viktigt detta avtal är, som efter komplicerade och ibland svåra förhandlingar kommer att leda oss, vilket är fallet med Mexiko - till en privilegierad förbindelse som medför direkta sociala och ekonomiska fördelar för Chile, men som är ett budskap till landet om förtroende för hela kontinenten i dessa tider av ekonomisk osäkerhet, framför allt i några underregioner.
När det gäller Mercosur har man nått framsteg i förhandlingen och man har i stort sett slutfört kapitlen om politik och samarbete.
Man har dessutom beslutat fortsätta handelsförhandlingarna på ministernivå i juli, vilket ger stort stöd till förhandlingen, trots de ogynnsamma omständigheterna till följd av situationen i Argentina.
När det gäller Centralamerika och Andinska gemenskapen har man lyckats öppna dörrarna för en eventuell förhandling om associeringsavtal med båda regionerna.
Under tiden kommer man att förhandla fram avtal om politisk dialog och samarbete, samtidigt som man går djupare in på samarbetet när det gäller handel, investeringar och ekonomiska förbindelser.
Syftet med allt detta är att förbereda terrängen för att man när Doharundan väl avslutats skall förhandla fram associeringsavtal med dessa två latinamerikanska underregioner.
Med tanke på erfarenheterna av Mercosur är det mycket viktigt att gå djupare in på båda integrationsprocesserna för att underlätta de avtal vi siktar på.
Jag kan informera parlamentet om att den centralamerikanska parten till stor del har godtagit detta tillvägagångssätt, även om parten skulle ha föredragit en mer exakt dagordning som skulle inledas i och med toppmötet i Madrid.
Andinska gemenskapen har förklarat sig vara mindre nöjda med den överenskommelse som nåtts, även om man erkänner att den överenskommelse man nått öppnar dörren för ett framtida associeringsavtal som är fördelaktigare än de unilaterala koncessioner som de i dag har genom det allmänna preferenssystemet, sammankopplat med bekämpning av narkotikahandel.
För att avsluta genomgången av de olika geografiska områdena vill jag betona att länderna i Västindien tillsammans med alla AVS-länder beslutat att inleda förhandlingarna om ekonomisk associering med Europeiska unionen inom ramen för Cotonouavtalet i september.
I och med de beslut som fattats och de överenskommelser som träffats finns det ett brett perspektiv till en flödande och intensiv förbindelse mellan båda sidor av Atlanten inom en inte alltför avlägsen framtid, vilken som sagt kommer att gagna samhällena i Latinamerika och Europa.
Jag vill även betona ytterligare tre frågor inom det ekonomiska området: för det första beslutet att samarbeta för att utrota fattigdomen, vilket bland annat skall ske genom att stärka institutionerna.
Man fattade viktiga beslut om den här frågan och konsekvenserna av denna under Monterreykonferensen i mars i år, vilka fanns med i slutsatserna, benämnt? samsynen från Monterrey?.
För det andra: att skapa bättre förhållanden för utveckling och för makroekonomisk jämvikt.
Såväl Interamerikanska utvecklingsbanken som Europeiska investeringsbanken kommer att delta i den ansträngningen.
De båda finansiella institutionerna kommer på så vis ansluta sig till processen att förstärka den strategiska associeringen med all sin erfarenhet och kapacitet, vilket är en nyhet av stor vikt.
Det är även värt att understryka stödet till införandet av euron och erkännandet av eurons positiva effekter, vilket såväl rådet som Europeiska centralbanken gjorde vid toppmötet i Madrid.
Även på samarbetsområdet finns nya intressanta faktorer.
Jag tar upp följande: Alisprogrammet för utveckling av informationssamhället, ett fyraårigt program som har en budget på 85 miljoner euro, av vilka kommissionen finansierar 63,5 miljoner euro och de latinamerikanska länderna resten.
Även om kommissionen kan informera mer utförligt om detta vill jag bara påpeka att ett av målen med programmet är normalisering av lagstiftningsramen och sammankoppling av nät.
Inom utbildningsområdet, vilket man har ägnat särskild uppmärksamhet åt vid toppmötet är det nya stipendieprogrammet Alban.
Detta program lades fram av kommissionären med ansvar för yttre förbindelser, Patten, inom ramen för det kulturella forum som hölls parallellt med toppmötet och där stiftelser och kulturella organ från Latinamerika och Europa samlades.
Programmet utgörs av finansiering av 3 900 stipendier för universitetsutbildade studenter.
Kommissionen bistår med 75 miljoner euro och de europeiska universitet som deltar i programmet med 38 miljoner euro.
Jag anser att detta program är en milstolpe som är värd att betona, eftersom samarbetet om utbildningsfrågor mellan Europa och Latinamerika kommer att få stor drivkraft och programmet kommer att möjliggöra utbildning på högsta nivå av latinamerikanska studenter med universitetsexamen med allt vad detta innebär av utvecklingshjälp och att komma till rätta med en nästan ensidig förbindelse mellan dessa länder och Förenta staterna.
Jag anser att programmet har stor räckvidd och utnyttjar därför tillfället för att gratulera kommissionen till det arbete den genomfört genom kommissionär Patten.
Det är likaså viktigt att nämna det stöd som gavs till handlingsplanen för år 2002-2004 vid toppmötet när det gäller högre utbildning med målet att förbättra kvaliteten på undervisningen och underlätta studenternas rörlighet.
Herr talman!
Det andra toppmötet mellan Europeiska unionen och Latinamerika / Västindiengenomfördes vid en tidpunkt då den internationella situationen inte var så fördelaktig, varken på den ena eller den andra sidan av Atlanten.
Förutom vissa ekonomiska svårigheter till följd av attentaten den 11 september, problematiska situationer i flera länder i Sydamerika - den speciella situation som rådde i Venezuela en månad efter den allvarliga krisen i april, den avbrutna fredsprocessen och det svåra läget inför de stundande valen, som i hög grad påverkats av det oacceptabla terroristvåldet i Colombia, den djupgående kris som Argentina genomgår - sammanslaget med att uppmärksamheten i Europa riktas mot utvidgningen och de valprocesser som äger rum under dessa månader i några länder i Europeiska unionen, tydde inte på att klimatet var det bästa för att genomföra toppmötet.
Emellertid samlade toppmötet i Madrid ett mycket stort antal deltagare, man nådde mycket lovvärda resultat och såväl deltagarna som den allmänna opinionen generellt sett bedömer mötet som mycket positivt.
Till följd av de avtal och beslut som fattats vid toppmötet, vilka tas upp i en politisk förklaring med 33 punkter, det så kallade Madridåtagandet, inleds en ny etapp i de biregionala förbindelserna och detta är ett stort steg framåt i processen att befästa den strategiska associeringen.
Att man utlyst ännu ett toppmöte i Mexiko 2004 utgör en garanti för att denna process för att förstärka och befästa den biregionala associeringen blir kontinuerlig.
Vi måste följa upp de åtaganden som uppnåtts och som sammanfattas i Madridförklaringen på lämpligt sätt för att toppmötet i Mexiko skall bli ett nytt viktigt steg framåt i denna alliansprocess mellan Europeiska unionen, Latinamerika och Västindien, en process som parlamentet alltid har stött.
(Applåder)
