# ID: svediakorp-gov425886
# author: Fischler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-29
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,545
# sentences: 81
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar ledamöter, mina damer och herrar!
Jag har mycket uppmärksamt lyssnat till denna debatt.
Jag vill nu än en gång ta ställning till några inlägg på viktiga punkter, framför allt också där det uppenbarligen ännu föreligger vissa oklarheter.
Men jag har en vädjan till er.
Jag förstår mycket väl att polemik egentligen utgör kryddan i en parlamentarisk debatt.
Men jag tror att begrepp som? dödsdom? och? avrättning?, liknande verbalradikalism, egentligen inte anstår denna kammare.
(Applåder)
Jag uppmanar er därför att gå tillbaka till en saklig debatt, ty problemen är tillräckligt stora, vi behöver inte göra dem större på konstgjord väg.
Jag tror att vi också verkligen bör hålla fast vid det som Langenhagen sade: Vi drar inte ut i krig!
Vi vill egentligen uppnå en situation som ser mer hoppfull ut för våra fiskbestånds och vår fiskerisektors framtid än det som man upplevt under tidigare år.
Det måste vi gemensamt arbeta på.
Jag tror att vi inte heller bör leka denna gamla lek, herr Galeote, och säga att det här pågår ett spel mellan nord och syd, där ni säger att det för närvarande står 1: 0 till nord.
Det kan jag inte se.
Om det överhuvud taget är på det viset, så har spelet just börjat, och vi bör spela tillsammans och vara medvetna om att vi här inte bör låta denna traditionella frontbildning uppstå, som tidigare ofta lett till problem.
Stevenson har lagt fram olika siffror.
Jag ber om förståelse: Det är verkligen bättre att helt enkelt låta siffrorna tala för sig och anföra dem som det finns stöd för.
Herr ledamot, på sidan 49 i förordningen om resurshantering kan ni se vilka siffror det verkligen rör sig om när det gäller fartyg per medlemsstat.
Jag vill också vädja om att man klargör vad man menar med vetenskaplig.
Forskningen skall inte genomföra ett stort projekt före reformen, för att man sedan skall fortsätta med reformhanteringen, utan forskningen måste bli en ständig följeslagare till fiskeripolitiken.
Exakt detta finns också medtaget i våra förslag.
Baron Crespo har frågat varför inte samma saker gäller för fiskeripolitiken som för den gemensamma jordbrukspolitiken.
Han är tyvärr inte längre här, men jag skulle vilja att man meddelar honom att det är exakt samma sak som gäller.
Grundprincipen för framtiden inom båda politikområdena heter hållbarhet i alla tre dimensionerna.
Det skall vi hålla oss till.
Det är också fel när man påstår att vi inte längre bryr oss om yrkesfiskarnas och båtarnas säkerhet.
Det förutses uttryckligen att även investeringar i fartygens säkerhetsinrättningar skall få fortsatt stöd i framtiden.
Här finns det inga som helst ändringar, utan vi vill tvärtom koncentrera stödet starkare just på detta.
Sedan är tillgången till vattnen en stor fråga.
Här tycks det finnas vissa missförstånd eller kanske också feltolkningar.
För det första finns det nu liksom tidigare en bestämmelse i Spaniens och Portugals anslutningsfördrag.
Denna bestämmelse löper ut i slutet av detta år.
När den löper ut garanteras det att dessa båda stater inte längre måste godta några specifika restriktioner, inte längre får diskrimineras, utan skall ha tillgång till vattnen.
Men uppmärksamma skillnaden: Tillgång till vattnen är inte identiskt med tillgång till resurserna!
När en övergångsbestämmelse löper ut betyder det att gemenskapsrätten skall tillämpas utan diskriminering.
Det kommer vi att göra, och ingenting annat, ty det är vi förpliktade till!
Det hade inte alls behövt nämnas i reformen, eftersom det är självklart.
Men vi nämnde det trots detta, för att klarlägga det.
Ett annat problem tycks vara att man här fått det intrycket att vi genom vår nya flottpolitik vill bestraffa de länder som hittills frivilligt har gjort mer än de varit förpliktade till.
För det första: Låt oss inte glömma bort att vår flotta i Europa är för stor.
Den som bestrider det, han inser inte fakta.
För det andra: Det finns sanktioner för dem som inte uppfyller de krav som redan nu trätt i kraft och som utgör gällande lag.
De är uttryckligen medtagna i förslagen.
För dem kommer exempelvis fiskeansträngningarna att reduceras.
De stater som frivilligt har gjort mer, har i varje fall en stor fördel med detta nya system, eftersom den fiskeansträngning, som i framtiden skall delas upp på de enskilda medlemsstaterna, då kan delas upp på ett ekonomiskt förnuftigare sätt på denna flotta, och inte innebär att inget enda fartyg får tillräckligt många dagar till sjöss för att kunna fiska på ett meningsfullt sätt.
Det är den stora skillnaden, och då är det fördelaktigt att olika medlemsstater har uppfyllt kraven i den befintliga rätten, och inte bara det, utan de har rentav gjort mer än så.
Jag vill inte vidare kommentera att det här i flera fall krävts en åternationalisering av fiskeripolitiken.
Om man vill skjuta sig själv i knäet, får man göra det.
Men det är, tror jag, inte någonting som verkligen leder oss framåt.
Vi behöver en gemensam fiskeripolitik, gemensam för alla medlemsstater.
Ännu en fråga som uppenbarligen alltid sörjer för en viss upprördhet, nämligen det industriella fisket.
Det stämmer att ganska betydande mängder fiskmjöl fortfarande produceras, inte minst för att användas som foder på fiskfarmerna.
Det betyder att utan detta fiskmjöl finns det i stor utsträckning inte heller något vattenbruk.
Inte heller det bör vi glömma bort.
För det andra: Det industriella fisket koncentrerar sig på fisksorter som inte spelar någon roll som människoföda.
Det finns därför ingen konkurrens mellan det industriella fisket och fångst av fisk för användning som människoföda.
Naturligtvis kommer det industriella fisket att vara underkastat samma restriktioner och samma normer som allt annat fiske.
Det man verkligen inte kan förebrå oss är att vi inför denna reform inte har undersökt situationen och utvecklingsproblemen utförligt i de regioner som är särskilt beroende av fisket.
Vi har genomfört 22 undersökningar i sådana regioner.
Resultatet kan ni när som helst ladda ner från Internet.
De har funnits där i ett år.
Sedan till detta att man har ett intryck av att vi så att säga skulle genomföra en skrotningsreform.
Också här ber jag er att inte överdriva!
Det som föreslås kommer förmodligen att leda till en minskning av flottan med 10 procent.
10 procent!
Man bör därför inte uppträda som om det i framtiden överhuvud taget inte skulle finnas några fartyg!
Men det finns en skillnad mot tidigare, nämligen att vi genomför dessa åtgärder på ett socialt ansvarsfullt sätt, eftersom vi ju kommer att låta denna nödvändiga minskning av flottan åtföljas av motsvarande sociala åtgärder.
Om man alltså vill komma med några anklagelser, då borde man göra det mot den nuvarande politiken och inte mot den kommande!
Ytterligare en punkt är diskussionen om det småskaliga fisket och fisket med mycket stora och effektiva fartyg.
Här anser jag faktiskt - och det har jag också sagt i kommissionen - att det är nödvändigt att man även när politiken genomförs tar hänsyn till denna skillnad.
Det är viktigt att vi också medger en framtid för det småskaliga fisket.
När man frågade mig vad som har ändrats i förslagen på grund av generaldirektör Smidts avgång, så bör denna fråga korrigeras i två avseenden.
För det första: Det existerar ingen? Smidts avgång?.
Han är fortfarande generaldirektör för Generaldirektoratet för fiske.
För det andra: I fråga om innehållet kan jag med viss stolthet säga att förslagen över huvud taget inte har ändrats.
Galeote frågade till slut varifrån pengarna till reformen kommer.
Som sagt, en del av pengarna skall ju komma genom att vi på nytt tänker över huruvida våra strukturprogram för fiskerisektorn är riktiga i sin nuvarande skepnad, och genomför en omorganisation.
En annan del av pengarna skall komma från flexibilitetsinstrumentet.
Ytterligare en del kommer vi att skaffa fram inom ramen för den planerade översynen efter halva tiden.
Om ni tittar på hur långt flödet av betalningar ur strukturfonderna för närvarande ligger efter det planerade datumet, nämligen med mer än 80 miljarder euro, då kommer i det sammanhanget en diskussion om 200 miljoner euro inte att betyda särskilt mycket.
En sak är i varje fall klar: När vi undrar om vi behöver en reform - och detta har parlamentet redan flera gånger sagt? ja? till - när vi undrar om vi har problem med bestånden, kan vi inte fortsätta med de medel vi har; när vi undrar om vi måste minska kapaciteten, när vi undrar om vi har ett socialt ansvar, då tror jag att kommissionens förslag ger ett klart svar på dessa frågor!
(Applåder)
