# ID: svediakorp-gov425723
# author: Schierhuber (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 434
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Med tanke på att 826 miljoner människor lider av kronisk undernäring välkomnar jag att parlamentet är medvetet om situationen och antar en resolution till det stundande toppmötet om livsmedelssäkerhet i Rom.
Vid toppmötet om livsmedelssäkerhet 1996 fastslog man fyra prioriteter: livsmedelssäkerhet, internationell handel med jordbruksprodukter, hållbar användning av naturresurser samt landsbygdsutvecklingen.
Dessa medlemsstaternas skyldigheter skall i dag åter bekräftas och åtgärder skall vidtas för att målet att halvera antalet svältande i världen till 2015 skall nås.
Hur man handskas med och förvaltar vattenresurserna kommer att bli en annan viktig punkt.
EU måste fortsättningsvis fokusera särskilt på att bekämpa fattigdom och uppnå hållbar utveckling.
Det som måste prioriteras i utvecklingen är demokratin, rättsstaten och respekten för mänskliga rättigheter, en sund ekonomisk politik, frågor om jämställdhet mellan könen eller hänsyn till miljöaspekter.
Sambandet mellan svält och fattigdom är uppenbart, och hunger kan både vara orsak till och resultat av fattigdom, konflikter och krig.
Detta är avgörande för utvecklingen i hela regioner, i synnerhet på landsbygden.
Därtill kommer förstås naturkatastroferna som torka och översvämningar som bara förvärrar nöden.
Här uppmanas världssamfundet att hjälpa till.
Herr kommissionär!
EU: s politik borde vara utformad så, att vi överger kortsiktig livsmedelshjälp och i stället rör oss mot ett långsiktigt bistånd som ger de berörda bönderna det nytänkande och de kunskaper de behöver.
Det borde vara vårt mål att pressa jordbruket i utvecklingsländerna dithän, att det kan försörja den egna befolkningen med mat och inte är beroende av internationell livsmedelshjälp.
Låt mig i det här sammanhanget också fästa uppmärksamheten vid EU: s handelsbegränsningar och exportbidrag som ständigt starkt kritiseras.
Europeiska unionen har utvecklat en jordbruksmodell som skall skapa ramvillkor för bönderna.
Den skall göra det möjligt för alla bönder i Europa oavsett var deras gårdar befinner sig - även i de eftersatta regionerna och i randområdena - att bedriva verksamhet och ha en inkomst.
Böndernas uppgift är inte bara att producera livsmedel, utan även att sköta och bevara naturresurserna och landskapet.
Vår jordbruksmodell skulle kunna vara en förebild med sina många funktioner och alla sina särdrag och sin betydelse för samhället.
Jordbruket kan inte jämföras direkt med andra näringsgrenar.
Om man också betänker att EU är världens största importör av jordbruksprodukter, så tror jag inte att man kan kritisera den gemensamma jordbrukspolitiken som hittills.
Därför kräver jag att kritikerna tillämpar ett mer kreativt angreppssätt.
