# ID: svediakorp-gov425705
# author: Ferreira (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 409
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ärade ledamöter av kommissionen och rådet, kära kolleger!
Denna morgon får vi i medierna veta att en ny bit av polarisen vid Antarktis, där 90 procent av jordens sötvattenreserver finns, har brutit sig loss.
Översvämningar, ökenutbredning - de ekologiska katastroferna blir allt fler, inträffar i allt snabbare takt, och det är mot den bakgrunden och under trycket av en allt mer utmätt tid, som vi i september reser till Johannesburg.
Papayannakis och Lannoye har utarbetat mycket bra betänkanden.
Det är texter vars anda och åtaganden, om de verkligen sattes i verket inom en nära framtid, skulle göra det möjligt att se framtiden an med större tillförsikt, både i Europa och i övriga delar av världen.
Men nu är denna text vårt goda samvete och en hållbar utveckling kommer att fortsätta att vara ett ideal så länge vi inte är i stånd att påverka världens ekonomier och finanser.
Redan för tio år sedan i Rio hade vi gemensamt definierat åtaganden, åtaganden som inte har kunnat hållas.
I dag konstaterar vi att den liberala ekonomiska politiken har vidgat klyftorna mellan länderna och gjort de rika ännu rikare och de fattigare allt fattigare.
Och detta medan vi skapar allt större rikedomar.
Europeiska unionen har lyckats göra modiga ställningstaganden som det nu är vår uppgift att konkretisera och komplettera med nya.
Det är den modellen vi kommer att ta med oss till Johannesburg, i hopp om att en majoritet av parterna skall låta sig inspireras av det.
Men för att lyckas behöver vi något annat än våra tal och våra texter.
Vi behöver verktyg, och dessa verktyg är politiska, ekonomiska och finansiella.
De politiska verktygen går via nya internationella styrelseformer som inkluderar och som måste inkludera politiken för en hållbar utveckling.
I de finansiella verktygen ingår givetvis ett mer omfattande bistånd från de rika länderna, men även en beskattning av finansiella transaktioner för att ge utvecklingsländerna möjlighet att höja sin sociala och demokratiska utvecklingsnivå.
Vi står i dag inför frågan om vår planets framtida utveckling.
Vi kan inte längre skjuta löftena om en mer solidarisk värld på framtiden, under trycket på alla våra samhällen och bristen på framtidsutsikter för ett stort antal invånare, som ökar deras rädsla och gör att de sluter sig kring sig själva.
