# ID: svediakorp-gov425671
# author: Pack (PPE-DE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 793
# sentences: 37
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade kolleger!
Vi behandlar i dag ett betänkande som antogs enhälligt i utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik.
Detta visar att kollegerna i utskottet ansåg att den linje jag föreslog var den rätta.
Dessa kolleger hade dock möjlighet att själva lyssna till några kolleger från det albanska parlamentet i utskottet i januari.
De kunde göra sig en bild av landets och politikernas mognad.
Jag skall inte upprepa vad mina kolleger sade under debatten.
Men dessvärre tycktes vare sig kollegernas eller mina egna uttalanden leda till att alla politiker i området inser att det faktiskt är för det albanska folkets skull de bedriver sin politik, detta gäller oppositionen såväl som regeringen!
Därför anser jag faktiskt att vi nu har ett betänkande som är förhållandevis hårt, men inte hårt på grund av att vi skulle tycka illa om det albanska folket utan därför att vi kanske tycker lite bättre om dem än vad många politiker i landet gör som inte är särskilt intresserade av medborgarnas väl utan mer av att fylla sina egna fickor och att bevaka sin egen ställning.
Detta säger jag därför att jag känner folket och politikerna.
Därför menar jag att vi inte skall hymla utan säga följande rent ut: Förra året hölls ett val.
Detta val manipulerades.
Vi gav vårt samtycke till att det inte behövde göras om.
Men eftersom valet hade manipulerats i syfte att få en stor majoritet till presidentvalet nu i juni, bad vi att det valet inte skulle genomföras.
I stället ville vi att politikerna skulle enas och försöka finna en person som skulle bli alla albaners president, i stället för att ha en albansk president som hamnat på posten på grund av en stulen majoritet.
Därför är jag mycket tacksam över att kollegerna har stött mig på punkterna 4 och 5, där vi kräver att åtminstone de råd som slogs fast av valobservatörerna från OSSE / ODIHR (Organisationen för säkerhet och samarbete / kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter) skall tillämpas innan förhandlingar inleds mellan kommissionen och albanerna.
Enligt dessa råd skall kommissionen inleda sitt arbete i parlamentet, kontrollera att man verkligen utarbetar en ny vallag och att makthavarna är så goda och diskuterar vem i Albanien som är lämpad att ena landet genom sitt sätt att arbeta.
Nu är det många som säger att allt går att kontrollera mycket bättre bara förhandlingarna inleds.
Det tror inte jag!
Vi besöker Albanien oftare än något annat land.
Albanien är det enda land i världen som har en vänkrets i den bemärkelsen att stater och organisationer går samman och träffas flera gånger om året för att hjälpa landet.
Och vad har detta åstadkommit?
Jag vet att Albanien har genomlevt det värsta ödet i Europa.
Vi vet det.
Hoxha var inte Tito, och han var inte Honecker.
Hoxha var Hoxha, och han var hemsk!
Nu har Albanien sedan en tid tillbaka ingen Hoxha längre, och därför borde vi egentligen kunna förvänta oss en förbättring.
Men det återstår oändligt mycket att göra.
Vad Albanien nu måste göra, måste de inte göra för att närma sig Europa.
Detta måste Albanien göra för att bli en sann demokrati, för medborgarnas bästa, och det är därför landet behöver en anständig juridik, en praktisk administration och möjligheter för folket att återfå de tillgångar som de förlorade rätten till, och det är därför landet behöver en ordentlig infrastruktur.
Allt detta behöver Albanien också för att locka till sig investerare.
Och de behöver de utländska investerarnas förtroende, och för detta krävs det en god politik!
Jag menar att rådet skulle göra klokt i att samråda med oss, eftersom ett avtal kräver vårt godkännande.
Jag tror att kommissionen i grund och botten tänker precis som vi - att vi inte bör sätta i gång innan de albanska politikerna har visat sin vilja att ta ett steg framåt på något område.
I så fall är vi genast beredda att föra gemensamma förhandlingar för att skapa ordning i allt det som landet nu måste arbeta med.
Låt mig påminna om att vi flera gånger per år besöker landet och gör allt för att hjälpa till, och att det vi säger här i dag verkligen är en hjälp uteslutande för folket och inte mot folket.
Därför är jag mycket glad att utskottet för utrikesfrågor, mänskliga rättigheter, gemensam säkerhet och försvarspolitik röstade enhälligt.
Det gläder mig om så skulle ske även i morgon!
