# ID: svediakorp-gov425635
# author: Herzog (GUE/NGL). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 453
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Betänkandet av Lamassoure är mycket intressant.
Jag delar hans ambition: att ge unionen större befogenheter så att den kan fullgöra sina skyldigheter och infria förväntningar.
Jag håller framför allt med honom när det gäller utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiken.
Jag har dock flera invändningar.
Målen måste skrivas om, eftersom de utgör grunden för unionens konstitution och eftersom det är målen som i medborgarnas ögon gör det berättigat att utöka befogenheterna.
Vilka mål?
Marknaden, pengarna, den fria rörligheten - detta räcker inte.
Vi måste gå längre än så.
Europa engagerar sig i världen för en verkligt fungerande multilateralism; vi grundar vår säkerhet på dialog, utrotning av fattigdomen och utvecklingens länkar; vi väljer full sysselsättning och att utveckla den mänskliga kapaciteten; vi bekämpar utslagning och befäster sammanhållningen genom att dela på gemensamma tillgångar, och vi har till sist försett oss med ett offentligt rum där vi kan utöva ett medborgarskap och en demokrati inom gemenskapens flernationella och gränsöverskridande ramar.
Dessa val är identitetsskapande.
Om de fastställs i en konstitutionell form måste de stå på den politiska dagordningen på årlig och flerårig basis.
Syftet med balanserade regler och en definition av befogenheter betyder således att dessa mål skall kunna förverkligas.
I det avseendet saknas det ambitioner i betänkandet för en nödvändig förnyelse av den sociala modellen och tillväxten.
Detta är en stor fråga för medborgarna och en fråga som splittrar oss.
Konkurrensreglerna måste balanseras av gemensamma bestämmelser och uppdrag för säkerhet, offentliga tjänster och näringspolitik.
Unionen måste förses med en egen befogenhet på det ekonomisk-politiska området, en omdefinierad ram för samordning av nationernas politik och en skatteharmonisering av finansiella och skattemässiga redskap.
När det gäller utövandet av dessa befogenheter, den demokratiska utmaningen och effektiviteten är betänkandet alltför kortfattat.
Flera ändringsförslag har förbättrat det.
Jag kan inte gå med på föredragandens påstående i fråga om unionens grundtexter, dvs. att unionen bara får styra undantagsvis.
En politisk union som inte styrde alls skulle i själva verket vara en i stort sett oansvarig union.
Distinktionen mellan och uppdelningen av befogenheter får till sist inte enbart vila på subsidiaritetsprincipen.
Tillsammans med konkurrensen legitimerar denna princip inte gemenskapen; man måste knyta den till en andra princip, nämligen principen om solidaritet.
Låt oss försöka hävda den.
Vi måste vända oss direkt till det civila samhällets aktörer.
De bör få vara med och förvalta resurser, för att driva igenom projekt som gemenskapen har ett intresse av.
Låt oss därför ha modet att bygga upp ett samhälle i Europa.
