# ID: svediakorp-gov425619
# author: Randzio-Plath (PSE) (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 413
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Föreliggande betänkande är ett bidrag till att revidera fördragen och ett bidrag till en europeisk författning.
Författningsförslag kommer alltid till i politiska sammanhang och omfattar strategiska och taktiska mål och funderingar, men även maktpolitiska frågor.
Redan Spinellis förslag från 1984 handlade om unionens befogenheter och arbetsfördelningen mellan union och medlemsstater, vilket även Lamassoures betänkande helt riktigt gör i dag.
Frågan om kompetens har dock vuxit i betydelse.
Detta gäller särskilt betänkandet om ekonomisk författning och ekonomisk lagstiftning.
Om den europeiska ekonomiska politiken skall lyckas och den europeiska samhällsmodellen bli varaktig, måste befogenheterna på de viktiga områdena inre marknad i en vidare mening, de fyra friheterna, nämligen finansiella tjänster, konkurrens, tull och valutapolitik ligga kvar hos unionen.
Detta betonas också i betänkandet.
Enligt utskottet för ekonomi och valutafrågor är befogenhetsfördelningen i betänkandet bristfällig både vad gäller demokrati och legitimering, närmare bestämt i samordningen av de olika politikområdena.
Erfarenheterna av samordningen av de ekonomiska politikområdena understryker nödvändigheten av en egen befogenhet för unionen när det gäller samordningen för att dämpa hittillsvarande brister.
Det handlar inte enbart om en demokratisk kontroll som Europaparlamentet skall utöva, nej, det handlar om att äntligen komma bort från en negativ till en positiv samordning av politikområdena - och helt konkret handlar det om samordningen av de olika finanspolitiska områdena.
En positiv samordning av politikområdena kräver både entydiga demokratiska befogenheter och en ensidig tillämpning.
Därför bör till exempel grunddragen i den ekonomiska politiken fastställas gemensamt av rådet och Europaparlamentet efter ett formellt förslag från kommissionen.
Detta vore ett exempel att ta efter även på andra politiska områden som skall och som bör samordnas.
Befogenheten, ja den rentav moraliska skyldigheten att med tanke på det ekonomiska välbefinnandet utarbeta en så omfattande ram, är förankrat i kapitlet om Europeiska unionens grundsats, om vi till unionens verksamhet räknar införandet av en ekonomisk politik som vilar på de gemensamma målen och som framför allt kräver organisering av en harmonisk, balanserad och hållbar utveckling i näringslivet, en hög sysselsättningsnivå och en beständig, icke-inflationistisk tillväxt och inte minst ett socialt skydd.
Med stöd i Lissabonprocessen vill jag uppmana Europaparlamentet att ta ställning för en samordning som verkligen är värd sitt namn och som visar att de politiska områdena som står i allmänhetens intresse endast lyckas om den gemensamma tanken synliggörs.
(Applåder)
