# ID: svediakorp-gov425551
# author: De Miguel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 606
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999, vars syfte var tillämpningen av bestämmelserna i avdelning IV i fördraget, inriktade på progressiva framsteg mot ett område av frihet, säkerhet och rättvisa, bekräftade behovet att utarbeta en gemensam asyl- och invandringspolitik.
I slutsatserna togs också upp de fyra delar nämnda politik skulle grundas på: samarbete med ursprungsländerna, ett gemensamt europeiskt asylsystem, hantering av flyktingströmmar och en rättvis behandling av medborgare från tredje land.
I linje med slutsatserna i Tammerfors antog kommissionen i november 2000 två meddelanden.
Det ena handlade om en gemensam invandringspolitik och det andra om en gemensam asylpolitik.
I dessa fastställdes riktlinjerna utifrån vilka man skulle definiera en gemensam strategi på medellång och lång sikt och skapa en gemensam ram.
Slutsatserna från Europeiska rådet i Laeken, den 14 och 15 december 2001, underströk behovet, i överensstämmelse med upprättandet och tillämpningen av en gemensam asyl- och invandringspolitik som tagits upp i slutsatserna vid Europeiska rådet i Tammerfors, att ge en impuls till de förslag som diskuteras i rådet och att så fort som möjligt fundera över att göra andra insatser och åtgärder.
Rådets tjänstemän undersöker därför för närvarande olika lagstiftningsförslag.
När det gäller området för den legala invandringen handlar diskussionerna om mycket viktiga och känsliga frågor, som familjeåterförening för medborgare från tredje land och ställningen för de tredjelandsmedborgare som bor i en medlemsstat sedan flera år samt de krav som ställs på tredjelandsmedborgare för att godkännas i medlemsstaterna och få utföra ekonomisk verksamhet i desamma.
I asylfrågan var det i rådet möjligt den 25 och 26 april, även om diskussionerna i rådet fortsätter när det gäller vissa direktivförslag, att uppnå en allmän inriktning om ett så viktigt instrument som direktivet om minimiregler för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna i väntan på Europaparlamentets ståndpunkt.
När det gäller att stärka gränskontroller och kampen mot den illegala invandringen och människohandeln måste man uppmärksamma att rådet den 27 och 28 februari 2002 antog en handlingsplan som fastställer de insatser och åtgärder unionen bör anta och fristerna för genomförande.
Man måste också nämna verksamheten i högnivågruppen om asyl och migration som av rådet den 25 och 26 januari 1999 fick i uppgift att utarbeta handlingsplaner för asylsökande och migrerandes ursprungs- och transitländer, tack vare en integrerad inställning.
Nämnda handlingsplaner fastställer bland andra insatser för att gynna och främja utvecklingen i de drabbade länderna och konkreta åtgärder för att uppnå en minskning av de illegala migrationsströmmarna.
Rådet har antagit handlingsplaner för Afghanistan, Albanien -angränsande region-, Marocko, Somalia, Sri Lanka och Irak.
Man bör också påminna sig tillskapandet av en budgetpost, B7-667, för finansiering av projekt inom ramen för samarbete med tredje land i migrationsfrågor.
De svårigheter som upplevts vad gäller asyl- och invandringsfrågor har till stor del att göra med de påtagliga skillnaderna mellan de olika nationella lagstiftningarna, som å andra sidan har genomgått stora förändringar de senaste åren.
Ibland har dessutom behovet att förebygga och bekämpa den illegala invandringen omvandlats till att restriktivare nationella regler antagits.
Med huvudsaklig grund i de riktlinjer som fastställdes i slutsatserna från Europeiska rådet i Tammerfors brukar man, trots visade svårigheter och problem, i diskussionerna om föreslagna instrument för att tillämpa bestämmelserna i fördraget framhäva rådets åtaganden och gjorda ansträngningar för att skynda på granskning och antagande av dessa för att på så sätt skapa en grund för en bindande regelsamling på detta område för hela gemenskapen.
