# ID: svediakorp-gov425530
# author: Almeida Garrett (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 329
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr generalsekreterare, herr kommissionär!
Det finns saker som i sig förtjänar våra applåder.
Det är fallet när det gäller intentionerna med reformen av rådet.
Några av de frågor som generalsekreteraren har tagit upp, och som är politiskt mycket komplexa, kräver en revidering av fördragen.
Det vore därför mycket bra om rådet lade fram dessa förslag för konventet om det framtida Europa i tid så att de kan debatteras och införlivas, om man väljer detta alternativ, som ett resultat av arbetena som läggs fram för nästa års regeringskonferens.
Men jag tror att vi alla är överens om att många, kanske de flesta, av de nödvändiga reformerna för att rådet skall fungera bra inte är av detta slag.
Det är nästan ett enhälligt erkännande att verkligheten i ett av Europeiska unionens viktigaste organ har avlägsnat sig från den modell som utformades i fördragen.
Den så kallade mellanstatliga förskjutningen har i praktiken fråntagit kommissionen och Europaparlamentet delar av de behörigheter som tillkommer dem enligt fördragen, men har också berövat de nationella parlamenten möjligheten att på ett effektivt sätt kontrollera sina regeringar.
Jag håller därför med Poos, medföredragande för Europaparlamentets betänkande om reformen av rådet, när han säger att vad man väntar av Europeiska rådet är en uppdelad politisk syn, på framtiden, strategiska val, inriktningar och inte behörighet att samordna eller fatta beslut som bör tas av rådets möte om allmänna frågor.
Det är också viktigt att rådet som med-lagstiftare inför öppna dörrar tar sitt politiska ansvar.
Det är viktigt att man kan fastställa vem som beslutar och vem som inte beslutar på europeisk nivå.
Bryssel är för många av våra medborgare avlägset och måste få ett ansikte.
Rådet är i hög grad ansvarigt för detta närmande mellan gemenskapsinstitutionerna och medborgarna.
Dess uppgift är därför mycket viktig.
Jag önskar er all välgång!
