# ID: svediakorp-gov425517
# author: Barnier (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2002-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,246
# sentences: 46
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman, herr generalsekreterare, mina damer och herrar ledamöter!
Alla opinionsundersökningar om Europa som vi analyserar visar att medborgarna anser att våra institutioner är mycket komplexa, alltför komplexa, att de inte är öppna för insyn och att de är alltför avskärmade från verkligheten.
En del av denna komplexitet måste var och en av våra institutioner ta itu med och förklara, eftersom en del av denna komplexitet är det pris vi får betala för att ett enat Europa inte skall vara ett likriktat Europa.
Detta betyder inte att man inte behöver göra framsteg när det gäller resten, som inte skall försummas, att man inte behöver skapa förändringar, framför allt när vi gör oss beredda på att utsätta Europeiska unionens funktion för stora risker med 30 länder kring förhandlingsbordet - 25 i ett första skede - i stället för 15.
Vi är väl medvetna om att de viktiga reformerna kräver ändringar i fördragen, Javier Solana nämnde det.
Man har redan gjort ändringar, men de var långtifrån tillräckliga, det är det minsta jag kan säga.
För att lyckas den här gången måste vi därför först och främst diskutera unionens uppdrag: det är vad vi måste göra inom konventets ramar.
Detta är således innehållet i konventets arbete om unionens framtid.
Ytterligare reformer kan däremot genomföras redan nu, inom den befintliga rättsliga ramen, bara genom en ändring av vanor och metoder - om viljan finns.
När det gäller Europeiska kommissionen, som jag talar för, har vi under ledning av ordförande Prodi inlett en serie interna reformer.
Vi har satt igång ett ganska omfattande program med administrativa reformer som berör arbetsmetoderna vid alla våra avdelningar.
Rådet har genomfört egna reformer, framför allt med stöd av en rapport med rekommendationer som utformades 1999, men som hittills inte har fått någon effekt.
Den stora fördelen med Javier Solanas rapport tycks vara att den startar om debatten på ett mycket konkret sett, ja till och med på ett pedagogiskt sett, och - som han sade själv - att den utgjorde en grundtext redan till mötet Barcelona och snart till Sevilla, en grund som kan väcka stats- och regeringschefernas politiska vilja.
I dessa grundtexter påminner man om behovet av en mer strukturerad programplanering för unionens initiativ på ordförandeskapsnivå, och konstaterar att det behövs en bättre övergripande samordning av de olika rådskonstellationerna.
Tanken är att Europeiska rådet skall koncentreras på sin roll som politisk motor, och man erkänner att det krävs en större insyn i lagstiftningsarbetet.
För kommissionen är denna debatt mycket viktig.
Mina damer och herrar ledamöter!
Kammaren ger ett mycket konstruktivt och viktigt bidrag till denna debatt tack vare det arbete som föredragandena har gjort, dvs.
Maij-Weggen och minister Jacques Poos.
Å kommissionens vägnar skulle jag helt enkelt vilja delge er vårt stöd till fyra aspekter på den diskussion som inletts om reformen av rådet.
Den första aspekten: vi säger ja till idén om att rådets sätt att fungera bör förbättras så snart som möjligt, och där det är möjligt.
Kommissionen stöder rådets avsikt att inom en snar framtid genomföra alla initiativ som är möjliga utan att fördragen behöver ändras, genom att låta konventet utarbeta mer övergripande och definitiva förslag för Europeiska unionens framtida institutionella system.
Den andra punkten: vi säger ja till principerna om samstämmighet, effektivitet och öppenhet, som enligt Solanas rapport bör ligga till grund för reformen av rådet.
Var och en av våra institutioner måste självklart koncentrera sig på sina huvuduppgifter, vilket kommissionen redan har haft tillfälle att framhålla i vitboken om styrelseformer.
Men reformen av rådet är inte bara nödvändig för rådet i sig.
Den är också en nödvändighet för alla andra institutioner och för själva unionen.
När det gäller rådets fokusering på dess huvudfunktioner noterar jag förresten en samstämmighet mellan Europeiska rådets slutsatser från Barcelona, kommissionens förslag och de förslag som parlamentet har framfört i en rad resolutioner, inklusive de förslag som ni kommer att anta som slutsats av denna diskussion.
Ett exempel är att rådet måste organisera sig på ett annat sätt när det lagstiftar, med öppna debatter och allmänna omröstningar.
När det gäller frågan om ett eventuellt lagstiftande råd har jag inget att tillägga utöver det jag sade här i kammaren när betänkandet av Poos behandlades i oktober förra året.
Tredje punkten: å kommissionens vägnar säger jag ja till vad jag skulle kalla en återupptäckt av gemenskapsmetoden, eftersom den är det enda som ger oss möjlighet att lösa vissa svårigheter redan nu.
När det gäller rådets funktionssätt är en av de objektivt viktiga och känsliga frågorna det roterande ordförandeskapet, vilket Javier Solana talade om alldeles nyss.
Här finns det två vägar att gå: en väg som förutsätter en fördragsändring för att ordförandeskapssystemet skall stabiliseras, och sedan en andra väg som inte kräver några ändringar.
När det gäller denna andra hypotes konstaterar jag att kontinuiteten i rådets arbete och samstämmigheten mellan de olika ordförandeskapens programplanering har varit möjligt tack vare den klassiska dynamiken: kommissionen föreslår, Europaparlamentet och rådet beslutar.
Den årliga politiska strategi som kommissionen presenterar gör att rådet och parlamentet för första gången i år kan inleda en verkligt stabil dialog om politiska prioriteringar och arbetsprogrammet för det kommande året.
Vi stöder också idén om en rådssammansättning med ansvar för övergripande frågor, en idé som inte kräver att fördragen ändras.
Vi stöder också den idé som skulle innebära att man skapar en rådssammansättning med ansvar för det uppdrag som ursprungligen var rådets (allmänna frågor), dvs. att samordna rådets specialiserade konstellationer och framför allt att förbereda Europeiska rådets möten.
Låt oss, mina damer och herrar ledamöter, stödja oss på Coreper, som återigen bör bli det klassiska forumet för förberedelse av rådets möten.
Jag skall avsluta med följande punkt, i likhet med Javier Solana: vi säger ja till större öppenhet.
Detta är numera en förpliktelse, tack vare förordning 1049 / 2001 och de åtgärder som parlamentet, rådet och kommissionen redan har vidtagit och kommer att vidta, i fråga om tillgång till förberedande texter.
Tack vare detta kommer gemenskapens lagstiftningsprocess att bli mer överskådlig.
Ett stort antal dokument finns dock redan att tillgå.
Vad det handlar om är framför allt att hjälpa medborgarna att på ett enkelt och lättare sätt finna den information de söker.
Snart kan de få hjälp med det, när det kommer ut en broschyr som är gemensam för våra tre institutioner.
Vi kommer att uppnå ännu större öppenhet genom att göra rådets överläggningar så offentliga de kan bli, framför allt när rådet lagstiftar.
Det är i denna anda vi har tagit emot Javier Solanas rapport och de nyskapande och pragmatiska förslag den innehåller, men självklart - vilket Solana själv påpekade flera gånger - i vetskap om att många framsteg, reformer och förbättringar kommer att hänga på om det finns en direkt politisk vilja inom Europeiska rådet, så småningom en politisk vilja inom konventet och senare inom den framtida regeringskonferensen, där vi kommer att diskutera mer grundläggande och väsentliga reformer.
